Blodtransfusion

8.30 va ja uppe på medicinska dagsjukvården igen å fick blodtransfusion. Kom inte hem förrän 14.30. Först tog de ett provrör me blod för att se så att ja fick rätt blod. Idag va de Susanne som stack mig. Vid 10.30 började ja få första påsen. Skulle få två st = 800ml. Första påsen va inte inne förrän 12.30. Hade min laptop med mig så ja låg å titta på film hela tiden. Efter en stund så gled nålen ur handen så de fick sätta om den. Som tur va så tog de inte så lång tid. Vid 13 kom AL å en läkare från psykos. Tyckte de va jättejobbigt å va rätt lessen efteråt. De skulle göra ytterligare en utredning å höja zyprexan ännu mer. Maritha va hos mig en stund efter de gått och sen va andra påsen klar vid 14.15.

Har inte hunnit hända så mycket annat sen ja kom hem. Borde stryka å städa, gå ut me soporna å ut en runda men orkar inte. Tänker bara att ja ska ta allt sen sen sen och senare...Suck...

Idag är de 1 år sen ja bröt vänsterbenet. Kan inte fatta att de redan gått 1 år! Samtidigt som ja tycker att tiden hasat sig fram när de gäller andra saker så har de gått snabbt just när de gäller benbrottet. De känns tex som om de va längre sen det var jul. De är som om man inte hängt me på vad som hänt under tiden. Man har bara flötet me strömmen lixom. De som hänt har hänt å sen har ja inte tatt in de på nåt vis. AL tror att ja börjar ta in att Anna, Putte å Hanna är borta nu eftersom jag mår sämre nu. Ja lever som i ett vakuum.

/ Sandra