onsdag 31 augusti 2011

Blodtransfusion

8.30 va ja uppe på medicinska dagsjukvården igen å fick blodtransfusion. Kom inte hem förrän 14.30. Först tog de ett provrör me blod för att se så att ja fick rätt blod. Idag va de Susanne som stack mig. Vid 10.30 började ja få första påsen. Skulle få två st = 800ml. Första påsen va inte inne förrän 12.30. Hade min laptop med mig så ja låg å titta på film hela tiden. Efter en stund så gled nålen ur handen så de fick sätta om den. Som tur va så tog de inte så lång tid. Vid 13 kom AL å en läkare från psykos. Tyckte de va jättejobbigt å va rätt lessen efteråt. De skulle göra ytterligare en utredning å höja zyprexan ännu mer. Maritha va hos mig en stund efter de gått och sen va andra påsen klar vid 14.15.

Har inte hunnit hända så mycket annat sen ja kom hem. Borde stryka å städa, gå ut me soporna å ut en runda men orkar inte. Tänker bara att ja ska ta allt sen sen sen och senare...Suck...

Idag är de 1 år sen ja bröt vänsterbenet. Kan inte fatta att de redan gått 1 år! Samtidigt som ja tycker att tiden hasat sig fram när de gäller andra saker så har de gått snabbt just när de gäller benbrottet. De känns tex som om de va längre sen det var jul. De är som om man inte hängt me på vad som hänt under tiden. Man har bara flötet me strömmen lixom. De som hänt har hänt å sen har ja inte tatt in de på nåt vis. AL tror att ja börjar ta in att Anna, Putte å Hanna är borta nu eftersom jag mår sämre nu. Ja lever som i ett vakuum.

/ Sandra

tisdag 30 augusti 2011

Första järndroppet avklarat

Idag har ja fått mitt första järndropp denna omgången. Äntligen! Har kännt mig så trött å orkeslös länge nu. Orkar inte ens gå upp för en trappa utan att bli anfådd. Känns som om man tränat 1h...Men Hb va 76 för nån vecka sen så de förklarade ju saken. Skönt att ja fick de konstaterat, trodde ja hade fått jättedålig kondis först. Fattade inte varför ja va så yr å hade sån huvudvärk heller.

Va Maritha som stack mig. Hon satt hos mig hela tiden jag fick droppet. Faktiskt gick de relativt snabbt att bli stucken oxå. Alla blodprover kom ut på 2 försök. Elenor kom in en runda från dialysen å sa hej. Kul å träffa henne igen, va ett tag sen nu.

Inger undrade varför de valde att ge järn ist för blod så ja fågade Maritha. Hon sa att de va för att ja bara behövde järnet å inte resten av de som kommer med när man får blod. Hon sa att man får blod under 80-90. Men ja har ju 76 sa ja då. Men då visade de sig att de inte hade de värdet som ja fått på vc å att de stod 90 24/8. Så efter ja va klar me droppet va ja på vc å fråga varför de inte hade samma provsvar. De va nåt me lokala prover men fick iaf se att de va 76 då när de tog provet.

Efter vc så orkade ja inte gå hem utan gick direkt till 11. Skulle träffa AL. Så satte mig å slappa i soffan där. Tror ja somnade till oxå. Pratade om morrondagen. Att ja va lite orolig. Ska träffa läkaren från psykos imån. Å om hon tycker att ja ska skrivas över dit så kommer inte AL va min ssk längre. Ja vill ha kvar henne...! Berättade mer om hur allt känns nu. Att allt känns motigt, jobbigt å att ja känner mig så lessen jämt å har mycket jobbiga tankar. Hon tyckte att ja skulle hem å ta en xanor. Men ja ville inte de för ja tog 2 förra veckan å är rädd att de tycker att ja tar dem i onödan.

När ja kom hem så somna ja i soffan. Sa till Natta att ja skulle komma in vid 13 å hämta min medicin men vakna av att Mats ringde på dörren vid 14. Följde med bort för å hämta medicinen å när ja kom dit så sto Natta me en lapp som de stod blodtransfusion på. Fatta inte va hon menade. Hon sa att de ringt från medicinska dagsjukvården å sagt att ja skulle få blod imån. Mitt Hb va 75. Lustigt. Enligt proverna va de ju 90 för nårra dar sen å ja har inte skurit mig så de blött så himla mycket sen dess. Natta sa att Maritha sagt att de va lite kul för att ja frågat varför ja inte fick blod. Tänk att jag hade rätt! Ska bli skönt å få blod så kanske man slipper va så yr, anfådd å ha skallabang. Fattar bara inte hur de kan gå upp å ner så mycket. 1/8 va de 99, 16/8 76, 24/8 90 och idag 30/8 75.

Har ringt SYV på komvux angående att ja vill börja läsa teckenspråk. Skulle skicka in en ansökan så skulle vi se vad som hände. Har skrivit den, ska bara få iväg den nu oxå...

Ska sy klart en klänning nu och sen ska ja göra notisblockhållare =)


/ Sandra

måndag 29 augusti 2011

Grattis bror!

Kan inte fatta de. Idag fyller min lille lillebror 18år! Han är inte så liten längre med andra ord...Stort grattis till dig iaf!

Idag har jag börjat mitt nya liv. Vill inte berätta riktigt än men ni kommer se en förändring på mig inom kort. =)
Åkte me faster å Janne till Markaryd på kvällen för å fira bror. Kändes bra å va hemma. Upptäckte nu i efterhand att mina presenter till Alle va lite komiska. Han fick ölglas å ölspelet =) Hitta ölspelet i början av året å visste att ja ville ge han de å han sa att de skulle användas flitigt på freda när han ska ha fest. =)

Hade med mig byxorna ja sytt till Hugo och visade även resten ja sytt för alla på kalaset. Roligt att de gillar dem =)

Hade gjort en liten tipsrunda med frågor om Alle. Men typiskt nog så hade ja skickat iväg ett mail till mamma å glömt bifoga filen. Typiskt mig. Men faktiskt så gjorde de inte så mycket för de regna ute. Läste bara upp frågorna ist.

Va jättetrött när vi åkte hem. Kändes lite konstigt av nån anledning. Vet inte varför. Mamma ska komma upp onsd el torsd så vi ska gå på bio. Pappa kanske kommer me oxå för de måste ha nya pass.

Hade telefontid me Maria Thunander i em. Hon sa att ja behövde järndropp. Va egentligen så att när ja nämnde extrem tröttehet för Hanne i mitten av juli så sa hon att ja skulle ta det med Maria så ja fick telefontiden då och under tiden va de nån annan som upptäckte att ja hade lågt Hb så ja redan hunnit få tid för behandling.
Nu ska ja sova. Ska va på medicinska dagsjukvården imån kl 8 å få järndropp. Äntligen!!!
/ Sandra

torsdag 18 augusti 2011

Bara så himla fel

Allt känns bara så himla fel. Jag gör allt fel å är fel. Är totalt jäkla missanpassad. Är så himla trött på allt.

På förmiddan va ja hos Hanne. Hon sa att ja skulle ha läkarsamtal me en på Ljungkullen (psykos) i nästa vecka. Å att AL skulle va me på nåt annat möte där oxå. Suck..Ja vill inte dit. Då blir inte Hanne min behandlande läkare längre å ja vill ha kvar henne för nu har ja förtroende för henne osv. Ska fortsätta träffa henne men som hon sa "ja har inget å säg till om längre då och de blir inte ja som sköter kontakten med kommunen å sånt heller." Skit oxå..! Fick reda på att ja tillhörde Ljungkullen när ja fick min första kontakt med psyk. Visste inte de. Iaf så tillhörde ja dem och sen sa de att ja inte var psykotisk oxå fick ja börja på 11an ist. Hanne sa att hon skulle höja min zyprexa. Har minimal dos 2,5mg eftersom hon ville se om den hjälpte. Trodde hon skulle höja till 5mg men hon höjde me 5mg ist. Hon sa att hon va restriktiv med Xanor men att de på Ljungkullen kunde ge mig mer. Hon ville att de skulle göra det för att hon va mån om att ja fick rätt medicinering. De är väl fan oxå att man inte kan funka normalt utan en massa kemiskt skit. Funkar ju inte ens me det heller. Hanne sa att hon såg tydligt att ja mådde skit. De lyser dålig energi runt mig...

/ Sandra

tisdag 16 augusti 2011

Kaos


Vad är det som händer? Varför cirkulerar allt kring förföljelser, poliser och röster? Paranoia fick jag höra. Va, vad vem?! Jag?!! Nej så är det inte. Jag är inte paranoid...!!!

Medicinhöjning. Efexor el zyprexa? Hmm..Jag vill inte gå ut och jag orkar inte det heller. Om man höjer efexoren kanske orken kommer oxå kanske man kan ändra på viljan då. Fick höra idag att Hanne planerade att göra tvärt om ist. Visst. Spelar ingen roll. Jag bryr mig inte. Pallar inte bry mig de får göra som de vill jag behöver ändå inget av dem.

Läkare från psykos. Va?! Varför då?! Ja behöver inte träffa nån därifrån för ja är inte psykotisk! Jag vägrar...Jag har alltid fått höra att mina hallisar beror på ångest och att jag INTE är psykotisk. Varför ändrar de sig?

Jag är inte psykotisk. De är bara de som spionerar på mig som vill få mig att verka psykotisk. De vill behålla sin kontroll över mig och få mig att verka helt snurrig. Efter alla turer in och ut på sjukan och alla snurrigheter som varit då så tror de bara att allt är nåt som jag hittar på och att jag inte har koll på nåt. Men jag har stenkoll. Jag vet exakt vad de håller på med. Polisen har sina spioner ute som följer mig överallt. De har kameror som ser allt. De tror att jag inte vet men det gör jag. Folk säger att det inte är så, att det bara är nåt som jag fått för mig men så är det inte. Jag vet. Jag vet mycket mer än de tror.

Mitt Hb är inte så bra. 1/8 va de 99. Sofie på VC sa att de ger blod under 90. Idag, 2v efter va de nere på 76. Inte så konstigt att jag är yr å svimmar och har huvudvärk. Fick remiss till medicinkliniken. Funderade på om jag ska ringa VC och säg att de skickar remissen till endokrin i Växjö ist. Maria ordinerade ju järndropp förra året och har översikt över min trötthet och tumören oxå. Fast hon har semester nu. Har telefontid me henne 29/8 så de är ju ett par veckor dit. Vet inte om ja orkar va såhär tills dess. Får se...

/ Sandra

lördag 6 augusti 2011

Änglakalas i Himlen

Idag är det kalas i Himlen. Deras finaste ängel fyller 23år. Grattis på födelsedan Hanna. Jag önskar så att du var här så vi kunde fira tillsammans så som vi bestämt att vi skulle. Men jag vet att du är på ett ställe där du inte lider mer, där du är lycklig och mår bra och det är det viktigaste. Så synd bara att du inte fick vara det här nere hos oss. Att det skulle behöva gå så långt som det gjorde.

Jag har fått lära mig att alla tankar är tillåtna så länge det stannar vid en tanke och inte övergår till handling. Att tänka att man ska ta livet av sig är en helt annan sak än att faktiskt göra det. Jag önskar så att du hade fått den hjälpen som hade behövts för att du aldrig skulle gått till järnvägen den där kvällen. Det finns så många frågor som aldrig kommer få ett svar. Vad hade behövts för att du inte skulle gått dit? Nån att prata med, ett sms, ett samtal, nåt som fick dig att tänka på ett fint minne, en kram, höra orden "jag älskar dig", en tjejkväll med film, struntprat och godis; vetskapen att nån tänkte på dig, ett foto av nån som betydde nåt för dig, hitta en kompis kvarglömda tröja och känna hans/hennes lukt, en drink, en kopp te? Och sen, hade jag kunnat göra så att du avstod? Hade jag kunnat göra nåt litet/stort vad som helst? Jag hade gjort vad som bara du hade bestämt dig för att stanna kvar på jorden. Du hade fått skrika ut din ilska på mig, gråta ut i min famn, kasta grejer på mig och banka mig gul och blå för att få ut allt negativt som tyngde dig, prata ut om allt jobbigt. Du hade fått göra vad som helst bara det hade hjälpt. Jag hade stått kvar och låtit din ångest lägga sig och så småning om hade du fått somna tryggt i mitt knä.

Jag förstår inte varför Hanna och kommer aldrig göra det. Mitt lyckopiller, du fattas mig! Men jag vet att du har det bra nu, att du fått ro. Jag vet oxå att vi kommer ses igen en dag. Ta hand om dig däruppe i Himlen sålänge och lev det liv du aldrig levde här nere.

Du kommer alltid finnas i mitt hjärta. Ikväll när det blir mörkt ska jag skicka upp en hjärtformad värmeballong till dig.

Älskar dig min ängel <3<3<3

/ Sandra