Idag på morronen var jag nere på Södergård. Jag var väldigt tveksam om jag skulle gå dit. Hade ingen lust att göra nånting annat än att ligga under täcker resten av dagen egentligen men jag tog mig i kragen och gick dit iaf. Jag tog med mig Sammie som vanligt så han slapp ligga ensam. Jag är jättetacksam för att jag får ha med honom där, det är en trygghet för mig. Jag å Anders satt i bakstugan och jag fick han faktiskt till att pyssla lite =P Han målade en katt i trä och jag gjorde ett servettställ i nån metalltråd. Sen gick jag och Sammie långa skogsrundan hem. Det var mysigt att gå i skogen. Ljust, vackert och fridfullt.
Igår när jag var på DBT träffase jag Martina som jobbade som sjuksköterska på 24 innan. Jag tycker väldigt mycket om henne och blev verkligen glad över att se henne igen! Hon berättade att hon hade börjat jobba på K-enheten på rättspsyk. Jag vill träffa Martina men jag vill inte till rättspsyk...Iaf sa hon att hon och hennes dotter skulle bygga en snökoja när hon kom hem. Tänkte att jag oxå skulle vilja göra det. Vi har en stor snöhög hemma på garageinfarten och där har byggts många, många snökojor under åren. Lägligt nog skotta pappa garagetaket igårkväll så hemma på tomten fanns en megastor snöhög. När jag kom hem från Södergård så tog jag fram min gamla snöskyffel som jag hade när jag var liten och börja gräva. Det tog inte lång tid förrän snöskyffeln gick sönder...Tur att vi har fler...Men när jag skulle börja gräva igen så hade Sammie upptäckt att det blitt en grop i snöhögen så han grävde precis där jag skulle gräva och när han tröttnade så la han sig att vila på samma ställe. Skratta åt han och sen fick jag honom till att flytta sig. Efter en stunds grävande såg man det man alltid strävade efter när man var liten - ljuset från andra sidan tunneln! =) För att det skulle bli lättare att få bort snön inne i tunneln så började jag gräva från andra hållet och när det var klart var det dags för permiärkrypning fram och tillbaks i tunneln. Åt det hållet där man kommer upp en bit i snöhögen gick allt jättebra men åt andra hållet där man kom ner på marken gick det inte riktigt som väntat. När Sammie såg att mitt huvud stack ut från snöhögen blev det genast väldigt intrssant så jag fick en massa blöta pussar i hela ansiktet. Sen började han gräva så tunnelöppningen gick enda ner till marken ist för att sluta ca 50cm ovanför och när det var avklarat så försökte han ta sig in i tunneln. Problemet var ju bara att jag hade inte hunnit komma ut, Sammie var halvvägs in och jag kunde inte krypa baklänges eftersom tunneln lutar rätt mycket. Men det löste Sammie genom att helt enkelt gå förbi mig. Sen när han kommit ut ur tunneln vände han direkt för att komma ut på samma ställe som jag. Så först kom Sammie utfarande och sen kom jag. Vi hade riktigt mysigt när vi grävde faktiskt. Ska jag inte ut på slädtur med mamma och Ida imån så ska jag och Sammie fortsätta gräva =)
Egentligen var det meningen att pappa skulle komma hem på lunch å sen åka å jobba igen men han ringde å frågade om jag ville följa med upp på hans jobb sen och leka med Calle, pappas jobbarkompis 5-årige son. Självklart ville jag leka med Calle! =) Vi sköt gummoband på varann, tittade på en film om truckar som pappa och Kent har när de har sina truckutbildningar. Usch vilka otäcka skador det kan bli om man inte är försiktig! Det dumma var att det var tyskt ljud så jag fick översätta för Calle. Min tyska är ju absolut inte den bästa men det jag berättade nöjde sig Calle med och det var huvudsaken.
Det är mycket spring i en 5-årings ben. Calle å jag gick å scannade allt som fanns i kontorsförrådet med en handscanner och Calle kunde inte begripa varför inget av det vi scannade inte fanns i sortimentet hihi. Sen skulle pappa och Kent bygga en uppkörningsbana till de som ska ta truckkort imån så jag å Calle var där och tittade på det. Måste säg att det blir till att ta tvära långsamma svängar för att få det att funka. Det var intressant att se iaf, pappa har sagt att jag ska få ta truckkort nån gång om jag vill när det inte är en så stor grupp som det ska va imån.
När jag kom hem satte jag mig lite vid datorn och kollade på olika stansmaskiner. Begriper inte sånt så mycket å vet inte om jag ska köpa en Cuttlebug grodan, Epic 6 el en Revolution quickutz. Försöker hitta så mycket fakta jag kan om dem och så bra priser som möjligt. Sen somnade jag framför datorn.
För 1år sen låg jag på neruologen (avd 4) på CLV. Jag hade tappat medvetandet när jag var på smärtrehab och kunde inte fortsätta kursen pga det. Jag hade iaf pratat med Kristin om att vi ev skulle ses den dagen innan hon skulle till barnmorskan. Jag hade sagt att jag tyckte att den lilla bebisen egentligen kunde komma ut nu även fast jag gärna ville klappa magen först. Jag var inte medvetslös så länge den gången 30min kanske så när jag låg på akuten skickade jag ett sms till Kristin där det stod "Nu är jag på akuten, när kommer du?"
Jag låg och sov uppe på neurologen när jag hörde nån komma in i mitt rum. Det var Kristin, Erik och lilla Matilda! Jag blev jätteglad! Kristin kände sig tung och dunsa ner i en fåtölj där ja hade satt min proppfulla ryggsäck och verkade inte bry sig ett dugg om att den var där. Hjälpte henne få bort den iaf. Det blev mycket bebis och sjukprat. Vid 14-tiden åkte de hem till Gemla igen men vid midnatt fick de köra in till Växjö igen. Förlossningen var igång och några timmar senare kom en liten Fanny till världen! =)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar