lördag 2 januari 2010

2010

Jahapp då var det ett nytt decennium då. 2010.
Nyårsfirandet skulle jag fira med mina gamla gymnasiekompisar hos Anton. Vi var 9 st. Lagom. Vi hade jättetrevligt och de hade hyrt en badtunna. Alle skulle va hos Linus, Antons kusin, som bor nårra meter därifrån så vi hetsade på dem att vi skulle dra ner dem i tunnan bla. Vi hade iaf sagt att vi skulle bort till dem efter tolvslaget å önska dem gott nytt år.

Jenny hämtade mig och Marcus. När vi kom dig så fick vi lite plockemat och satt o pratade. Sen lagade vi maten. Fläskfilé och potatisgratäng. Till efterätt hade vi sorbet med mousserande vin till. Det var jättegott!
Men mellan huvudrätten och efterrätten kom demonen och tog över mig. Jag blev jätterädd för hastiga rörelser, plötsliga ljud, var inte säker på om jag skulle ha skeden i efterrätten el i glaset och var säker på att nån var död. Jenny var snäll och förklarade för mig hur det var och sen kom Amanda oxå. Efter vi ätit klart spelade vi sant el falskt och sen TP. Sakta blev jag migsjälv igen. Men en stund innan tolvlsaget kom demonen tillbaks igen. Den sa att jag var tvungen att skära mig för annars skulle en annan demon komma och allt skulle bli dåligt oxp skulle jag klippa upp mina stygn. Jag hittade av en slump ett rakblad som ja skar mig med. Jag satt inne på Antons rum. Helt plötsligt kom Emil in. Han försökte få mig att ge rakbladet till honom men jag vägrade. Jag sa att jag var tvungen att skära mig annars skulle demonen komma. Det kom fler folk in i rummet. Anton, Jenny, Amanda, Affe, Rasmus, Johan, Marcus. Alla försökte få mig att lägga ifrån mig rakbladet men jag höll det hårt i handen. Det är mitt! sa jag oxå frågade jag efter en sax så jag kunde klippa upp stygnen. det var tvunget att jag skulle klippa upp stygnen med en sax, det gick inte att ta bort dem med rakbladet. Tillslut fick Jenny mig att släppa det. Hon la på mepitelet på mina stygn och virade runt bandaget igen. Fast precis innan jag släppte rakbladet lyckades jag skära upp ett litet sår på överarmen. Först blödde det inte så jag trodde jag var död. Men sen börja det blöda och det var svårt att få stopp på det. Jenny och Amanda hjälpte mig med plåster. Båda tyckte att det behövde sys el iaf tejpas men det tyckte inte jag. Det var faktiskt inte djupt alls. De plåstrade om mig med Hello Kittyplåster. Sen kom mamma och Catarina. Mamma satte på nårra plåster till, Catarina sa hur hemskt hon tyckte det var att se mina armar och sen sa de att jag var tvungen att följa med dem hem. Såretbehövde tejpas. Trots protester så fick jag inte stanna kvar. Detta hände vid tolvslaget så jag mina kompisar kramade och önskde mig gott nytt år innan jag åkte.
Tolvslaget tillbringade jag alltså i en bil påväg hem. Catarina körde förbi Linus hus så vi såg Alle å de andra. När vi kom hem stod Per ute och väntade på oss. Jag fick en gott nytt årkram av han. Sen när jag gick in fick jag en av Pia och Conny. Sen tejpade mamma om såret. Mitt självhat hade vuxit och vuxit sen mamma och Catarina kom pch hämtade mig hos Anton och nu höll det på att explodera i en onkontrollerbar situation. Jag ville ha mina kvälls och nattmediciner genast. Ville bara somna och inte vakna mer. Ville slippa tolvslaget. Villeatt det skulle va 2009 än och ville ha en bättre början på 2010. En dålig början på året lixom, hur dåligt kommer inte resten av året bli då? När jag borstat tänderna kom mamma och pappa upp och gav mig en gottnyttårkram och sa gonatt. Conny och Catatina kom oxå. Conny satt hos mig ett tag. Han berättade hur lessen han och alla andra runt omkring var för att jag höll på å skada mig. Han sa oxå att mamma och pappa mådde jättedåligt av det. Jag visste det redan men att höra det just då fick mig till att vilja skada mig ännu mer för att straffa migsjälv. Slängde bort kalendern som hängde vid min säng och sa åt helvete med 2009. Tänkte åt helvete med nyår och 2010 oxå för den delen. Jag ville bara dö.
När Conny gått så ringde jag til PIVA. Grät hela tiden och sa hur dåligt jag mådde. "Gå och lägg dig i sängen och släck lampan" var det råd jag fick. Jag ligger redan i sängen med lampan släckt! sa jag. "Försök somna då" fick jag till svar. Jäkla idiotsvar! Hade jag fått ha hand om mina mediciner själv el om vanliga alvedon el ipren hade legat framme där nere hade jag tatt en stor fet överdos, hade jag hatt nåt vasst hade jag skurit upp armarna så jag fått bada blodbad, hade vi inte hatt gäster hemma hade jag börjat slänga saker runt mig för att nåt skulle gå sänder så jag kunde skada mig med det! Tillslut lyckades jag somna iaf.

På nyårsdagen vägrade jag gå upp ur sängen. Jag vägrade acceptera att det var ett nytt år och hatade mig själv nåt grymt för att jag förstört tolvslaget för så många och för att jag skrämt mina kompisar genom att skära mig i deras närvaro. Men vid 15.30 ringde min underbara Jenny. Hon fråga hur det var och så oxh så frågade hon om jag ville komma hem till henne. Sofia skulle komma oxå o hon skulle ha singstar med sig så vi skulle spela det med henne, Patrik och Britt å Lennart. Sa hur mycket jag tycker om henne och hur tacksam jag är för att hon vill vara vän med mig. Vid kl 16 hade vi pratat klart och då gick jag upp. Hade det inte vatt för Jenny så hade jag inte gått upp den dagen. Mamma tvingade i mig lite mat och sen skjutsade hon mig till Jenny. Vi satt och småpratade lite tills Sofia kommit. Sen spelade vi Hönan eller ägget och efter det singstar. Trodde aldrig att jag skulle våga sjunga men Sofia sa att hon och jag skulle börja sjunga och efter det så kändes det helt OK. Vi hade jätteroligt! Tänkte att jag inte var värd det men kunde inte göra nåt åt det där. När jag kom hem igen gick jag å la mig direkt.

Idag har jag inte gjort nånting. Mamma o pappa skulle till Halmstad å titta på badrumsinredning så mamma kom med min medicin vid 9. Men jag gick inte upp då. Hade inte tänkt gå upp idag heller men jag tyckte synd om Sammie som låg ensam där nere så jag gick ner till honom. Nåt annat har jag inte gjort idag. Har inte ens bytt om från pyjamas...Vill bara gå å lägga mig igen å sova bort allt men det får jag inte. Ikväll blir det nog att se den sista Johan Falkfilmen. Hoppas vi börjar titta tidigt isf så jag kan gå å lägga mig tidigt...


/ Sandra

0 kommentarer: