Årsdag

Idag är de en årsdag. För 2 år sen låg jag på IVA efter en överdos. Det var nära att det tog slut där...När jag kom hem från PIVA bakade jag en "jag ska aldrig mer-tårta" och lovade att jag aldrig mer skulle skada mig el ta nån överdos. Efter ett tag, när jag förstod att jag inte på långa vägar kunde hålla mitt löfte fick jag fruktansvärd ångest. Jag ändrade mitt löfte till att jag lovar att försöka ist. Tårtan bakade jag på fredan när det var marknad. Hade vatt nere en runda tror jag och var även nere på lördan me tror jag. Gillade inte det så mycket. Förra året var det bättre däremot. För då satt jag med brötet ben och betastöd hos mormor och morfar och tittade på folk ist. För ett år sen låg jag på avd 5 pga benbrottet. Natten till idag hade vatt väldigt jobbigt minns jag. Massor med ångest och tårar. Detta året känns det bättre med marknaden som är till helgen. Är nog för att jag flyttat ifrån Markaryd och bara är där på besök...
Tänker ofta att jag hela tiden står och trampar på samma ställe när man jämför med vad mina gamla klasskamrater gör. Dvs jag började plugga till ssk men blev sjuk och fick ta uppehåll och har inte kunnat börjar igen. Men om man tänker efter så har de ändå hänt endel sen förra året. Jag har flyttat hemirfån, fått dagaktiviteter, börjat på en än så länge hemlig grej som ni snart kommer upptäcka, börjat läsa teckenspråk, börjat sy och sälja barnkläder och skänka pengarna till Min stora dag,  för att ta de största sakerna. Visserligen har de hänt saker som går åt det negativa hållet, AL säger att jag aldrig mått så dåligt som jag gör nu. Men varför ska man tänka på det?

Idag va ja på smyckesgruppen på förmiddan. Sen hade ja ledsagning med Natta. Vi va på roddys å fika å sen gick vi i nårra affärer och till sist spela vi wii. Sen kom Inger. Vi prata en stund som vanligt. Va mysigt.

Skulle boka träningspass på TC. Förra veckan visste jag inte vilka användaruppgifter jag hade och kunde därför inte boka nåt pass, denna veckan, när jag väl kom till skott, så vägrar datorn. Har spionprogram på den. Ska be mamma å pappa ta hem den å lämna in den för de är asirriterande när den cpar sig! När ja väl kom till skott lixom å skulle boka tid så vill den inte....

Fick en rolig förfrågan idag. Om jag kunde sy en onepiece till en flicka. Va roligt att ja blev tillfrågad men blev samtidigt nervös. Klarar jag av det? Måste ju bli extra bra om jag ska göra det på beställning. Sen är det en flicka i åldern där de är noga vad de har på sig så blev nervös om hon skulle bli nöjd. Men som jag skrev innan, tänk att jag blev tillfrågad! De är ju ändå bevis att hon tror på mig =)


/ Sandra