Midsommar

Torsd 21/6
Personalen va inne hos mig me medicin runt 8 tiden. Sen skulle ja bara ligga lite på sängen å slappna av i 5min för ja skulle va på vc kl 9 å lämna prover. De är ju dömt att misslyckas att göra så...8.40 ringer de på dörren. Flyger upp å tänker "helvete ja har inte klätt om än!" När ja öppnar så står Britt där! =) Blev jätteglad. Va ett tag sen ja såg henne. Hon undra om hon kom olägligt. Sa att ja skulle va på vc kl 9. Vi prata lite. Britt fråga om hon skulle följa med. Så vi åkte dit tillsammans. Som tur va så lyckades de sticka mig snabbt denna gången. Sen va Britt hos mig en stund å prata. Mysigt =) Hon hade en rolig nyhet, hon ska bli farmor närsom! =) Grattis Patrik! När Britt åkt så packa ja ihop mina grejor ja skulle ha me mig till stugan. Åkte 12.15 till Markaryd. Mamma va å hämta mig vid bussen. Vi åkte till stugan när pappa slutat jobbet. Slappa lite i hängmattan när vi kom ut dit. Skönt! Sen gjorde ja å mamma en laxpaj som vi skulle ha på midsommarafton. På kvällen grilla vi å titta på tv på uterummet.

Fred 22/6
Midsommarafton. På fm cykla ja å mamma å plocka sommarblommor som vi skulle klä midsommarstången med. De va mysigt. Hitta en massa på den gamla reservcampingen. När vi kom hem hade pappa gjort stommen till midsommarstången så vi börja klä den. Fick nårra fina bilder på Sammie när han låg framför den. Om de va fint väder hade vi bestämt att vi skulle till midsommarfirandet som hölls i Mellby. De börja kl 15. Gick lite innan 15 å hämta Ohlssons. Men när vi kom fram så gjorde de raketen å sen va de slut bara för att de regna så mycket. Typiskt...Vi gick till fam Giertz. Skulle fika där. Blev en god kaka och jordgubbstårta. När vi vatt där ett tag gick alla hem till sig och gjorde sig iordning inför kvällen. Vi hade bestämt att alla skulle göra två frågor var till en tipsrunda. Vid 18tiden kom Ohlssons å Giertz till oss. Vi börja me tipsrundan å sen åt vi. När vi ätit satt ja Karl-Oscar å Martin å titta på tv. Ja kände mig jättetråkig. Visste inte riktigt hur ja skulle va. Vi satt kvar å titta på tv medans de andra gick å hämta Lucas. När de kom tebax rätta vi tipsrundan. Pappas första fråga va vilket ordspråk som va rätt. Va bara de att inga av alternativen va rätt. Så typiskt hans humor! ;P Ja å pojkarna hade flest rätt =) Sen åt vi jordgubbar. Efter de fortsatte ja å pojkarna å titta på tv. Vi spela skip-bo oxå. Ja vann ;)
Ett samtalsämne som kom upp var män och tvätt. Conny hade fått order om att hänga tvätt. Så han hängde upp smutstvätt...När mamma låg på sjukhuset ringde pappa å fråga om han skulle stryka underkläderna...
Vid 23.30 fika vi lite. Å vid tolvslaget sa Catarina att alla skulle resa på sig utom jag. Då sjöng å hurra de för mig =) Ja fick ett jättefint halsband av fam Ohlsson. Blev så glad, ja fick verkligen en bra start på min födelsedag!

23/6
Min födelsedag. Mamma å pappa kom in å sjöng för mig. Hade önskat mig en sån sparelefant som Alle fick i studentpresent å ja fick en! =) Fick ett par fina shorts och en blus oxå. Sen åt vi frukost tillsammans. Under fm hjälptes vi åt med att förbereda maten inför kvällen. De va soligt så när maten va klar så låg vi å sola lite. Ja gjorde frågor till en tipspromenad. Lite innan 16 kom Alle å farmor. Fick en blomma av Alle oxå skulle de komma en present till sen. Av farmor fick ja pengar. Sen ramla gästerna in en efter en. Självklart hade de fina vädret försvunnit å de hade börjat regna. Av Annika å Janne fick ja blomor och affirmationskort, av mormor å morfar silkesdroppar till håret och en söt ring i silver me ett hjärta på, av Uffe å Anki ett presentkort i Markaryd, av Ida å Morgan en biokväll och middag, av Jon och Johanna ett isglasset me formar och en bok me recept till olika isglassar å av Johanna en middag me filmkväll. Efter vi hade ätit så gick "vi lite yngre" ner till stranden å rasta hundrna. Sammie å Vilma gick jättebra ihop. Blev mycket mental träning för dem. När vi kom tebax så gick vi tipsrundan. När den va rättad så fika vi. Hade gjort en jordgubbstårta me kolasås, daimgrädde och digestivebotten. Den blev uppskattad =) När alla gästerna åkt hem gick ja å Sammie en runda. Vi sprang lite nere på stranden. Gjorde jätteont i benen men de va en sån härlig frihetskänsla. Sammie va jätteglad iaf =) Mamma å ja satt å titta på tv tills pappa kom hem. Han hade kört hem farmor.

Ja tycker inte om att fylla år men min födelsedag blev verkligen lyckad! Tack alla som va me å gjorde min dag till ett jättebra minne! <3

Idag va de 1år sen ja va i Malmö för att säg ett sista farväl till dig Hanna. Kan inte fatta att de va ett helt år sen. Fast ja va på din begravning, fast ja såg din kista hissas ner i graven, fast ja såg dem fylla igen graven med jord, fast ja la en ros på din grav och pussa fotot av dig och fast ja va på din minnesstund så kan ja inte fatta att du är död. Ja vill inte inse att de är den hemska fruktansvärda sanningen. Fast ja vet att du har de bra nu, att du är bland änglar och att du inte lider mer så saknar ja dig så de gör ont i hela mig. Ja tänker på dig flera gånger om dan. Du kommer aldrig glömmas bort min älskade fina vän. Ja vet att du vakar över mig som min egen skyddsängel. Älskar dig gumman <3

Idag 24/6
När ja vakna va Ludde hos oss å hjälpte mamma me datorn. De va nåt me att hon inte kunde koppla upp sig mot sitt jobb. Pappa va på golftävling. Han hade åkt vid 6..! Freak... ;P Ja å mamma fortsatte på ett pussel sen när Ludde åkt. När pappa kom hem fika vi å sen va de dags för mig att packa å åka hemåt. Mamma skjutsa mig till Halmstad så ja tog bussen därifrån. Ville hem å träna. Men när ja kom hem så regna de rätt mycket. Tappa sugen men va ändå iväg. Kändes bra efteråt. Fast när vi sprang så small de till i vänsterbenet. Gjorde asont så kunde inte springa mer sen. Som tur va så va de sista låten. När ja va å skulle hämta min kvällsmedicin sa Mats att de skulle fira mig imån =) Ja fick oxå paj som Lena hade gjort. Titta på Äntligen midsommar sen på kvällen. Tabu skulle börja 00.30 å ja orka inte va uppe så länge så satte klockan. Tyvärr tänkte ja inte på att de va nytt datum så ja missa programmet.

Idag va de 34 år sen farfar dog. Tänker på han extra mycket idag. Brukar fundera på om man kan älska nån man aldrig träffat. Mamma å pappa älskade mig å Alle innan ja kommit till Sverige/vi fick träffa Alle första gången nere på Sri Lanka. Många nätdejtar å blir kära fast de aldrig träffats. Därför kan ja säg att ja älskar farfar fast ja aldrig fick träffa han. <3

/ Sandra

Förstört pengar

Som vanligt va ja uppe å åt frukost å gick sen å la mig igen. Tänkte att de säger väl till mig när de är morronsamling men de gjorde de inte. De sa till när de va fika men ja ville inte ha utan fortsatte sova fram till lunch. Va välbehövligt eftersom ja inte somnade förrän vid 2 inatt. Efter lunchen åkte ja ner till stan. Hade sagt att ja skulle va tebax 16-16.30 å trodde inte ja skulle hinna me allt på de timmarna men de gjorde ja. Hitta studentpresent å djur som man hänger runt halsen till Alle. Skönt å ha de gjort. Köpte även svart läppstift för att ja ska bli ännu fulare än ja redan är, vitt nagellack som är snyggt å stämpla me på naglarna, ett mobilskydd till pappa, hörlurar, lyktor till balkongen, öronhängen, två tröjor som ja inte behövde, nya tuschpennor till avd de som är här är helt uttorkade, klämmor me rosor på, bytte batteri i bankdosan å lite annat. Förstörde en himla massa pengar iaf men de va de värt =) Kom hem i tid. Satte mig å prova å måla me de nya pennorna. De va bra. Efter kvällsmaten gick ja till Netto å handla lite åt Emelie. Handla lite till mig själv oxå. När ja kom tebax titta ja lite på tv å sen hälsade hjärnspökena på. Blev orolig å vanka fram å tebax. Ellen va snäll å fråga efter en vb åt mig. Problemet va bara att ja har bara 1/dygn å den fick ja inatt när ja inte kunde sova så de fanns inget å ge. Personalen försökte få mig till att rita lite men ja kände inte för de. Kändes som om de trodde att ja inte kämpa för att vinna över de jobba men hela dan har vatt jobbig å ja försökte skingra tankarna genom att åka ner till stan å sen gå till Netto. Lyssna på musik hela tiden då oxå å de brukar funka mot rösterna. Blev frustrerad när de sa att ja inte gjorde nåt för att skingra tankarna. De sa hela tiden att ja skulle rita lite men de är inte de enda som ja kan göra för att skingra tankarna. Ville gå ut å ta lite friskluft men de fick ja inte så ja blev skitsur å gick in på mitt rum å satte mig under handfatet å rispa mig me en penna. Mathilda kom in å sa att ja betedde mig som en trotsig barnunge men ja sa att ja inte brydde mig. Hon sa att de va dumt att ja tatt xanoren inatt för att ja inte kunde sova. Sa att de inte va ja som bad om den utan de va Hans som sa att ja kunde få den så ja blev lite trött. Då sa hon att ja kunde sagt nej å att ja kunde fått nåt annat ist. Vafan, ja sa att ja helst inte ville ta den men ja kunde inte sova å han sa att de va de enda ja kunde få så va skulle ja göra? Om ja ligger vaken på natten så ligger ja bara å planerar dumheter... Tillslut ringde hon jourläkaren å fråga om ja fick en xanor till å de fick ja. Gick ut å prata lite me Cissi sen. Nattpersonalen kom å ja bad om mina insomningstabletter. Vänta 1h å gick ut i korridoren. Samma patient som igårkväll hade flippat ut igen. Satte mig å prata lite me Ellen. Vi sa de att om vi oxå börjar skrika så kommer de nog snabbare...

Sånger som passar till mina änglavänner i Himlen:"En sång från hjärtat ", "I dröm och fantasi", "Saknade vänner". Snart är de 1 år sen Putte valde att avsluta sitt liv och kort därefter är de Hannas årsdag. Och ja va den sista som pratade med och såg Putte i livet...

De är svårt att va här på avd nu när inte Hanna finns mer. Inte för att ja vill att hon ska va inlagd men ja bara väntar och väntar på att hon ska komma in på mitt rum å att allt skulle va som vanligt igen. Vi kunde sitta å prata i flera timmar om allt och inget och vi hade alltid nåt bus på gång. Varför skulle de sluta såhär? Varför va du tvungen å komma till Himlen för att bli lycklig? Varför fick du inte va de här nere me oss på jorden? Mitt hjärta gråter och själen blöder. Saknar dig så gumman! <3

/ Sandra

1 år sen fina Anna dog

Idag är de 1 år sen fina Anna inte orkade kämpa mot livet längre. Hade velat va vid hennes grav å tända ljus å lämna en blomma. Men får tända ljus här hemma för henne ist eftersom hon är begravd 100 mil härifrån. Anna va en mycket fin person. Så snäll, omtänksam, rolig och sprallig. Saknar henne så himla mycket! Kan inte fatta att de har gått ett helt år sen ja fick reda på att du va borta för alltid. De gör så ont i hjärtat å tårarna bara rinner. Varför fick du inte vinna kampen mot ångestmonstret som plågade dig så? Varför fick du inte va lycklig här på jorden utan va tvungen att komma till Himlen för att bli det? Varför???? Jag hoppas verkligen att du har det bra nu, att du har fått ro i själen. Att du kan skratta och le igen där uppe bland de andra änglarna. Glömmer dig aldrig fina fina Anna! <3

Personalen kom in till mig vid 8 me medicinen. Lena, som ska gå för Carolin va me. Hon verka himla trevlig. Hon gilla oxå att sy. Inger kom å la om mina armar sen. Vi prata lite som vanligt. Va hos AL sen vid 10. Hon sa att Inger ringt å sagt att de va oroliga för mig för att ja mådde sämre. Sa inte så himla mycket, stirra mest ut i tomheten å gav nårra mumlande svar på frågorna. Vi kom iaf fram till att personalen ska komma in till mig en gång på fm och en på em å prata lite me mig å stanna i ca 15min.      -Finns de nåt annat som kunde hjälpa dig.
-Xanor kanske
-Tar du dem varje dag?
-Nej
-Varför?
-De spelar ingen roll, man får va man förtjänar. Mår ja dåligt är de för att ja inte förtjänar nåt annat
-Nej så är de inte. Kan vi inte bestämma att du tar en varje dag?
-När då?
-När mår du sämst?
-Morronen å kvällen
-Å du har bara 1/dag...
-Mmm...
-Hur länge har du effekt av dem?
-Nån timme...De vore bättre me depåtabletter...
-Hur ofta tog du dom när du hade dem sist?
-Morron å kväll.
-Ja ska prata me Anna...
Sen gick hon in till Anna å kom tebax å sa att ja ska ha depåtabletter morron å kväll + att de ska höja zyprexan yttrerligare. Fick en xanor depåt direkt å fick me mig nårra hem som ska räcka tills på tisd när mina xtrapåsar kommer till apoteket. "Anna ville att ja ringer personalen å säger att du har tabletter me dig hem. Å om du får för dig å ta alla tabletterna på vägen hem så får du inga fler förrän på tisda." Lugnt, tänker inte överdosera dem, ja har annat ja håller mig till isf...Undrade om ja fortfarande får ta en "vanlig" xanor vid behov å de får ja. Depåtabletterna är mer tänkt som en lösning nu nårra månader tills alla hemska årsdagar är över. Idag är de Annas, 25/5 är de Puttes och 10/6 Hannas.
Sa till Sussi att ja fått en godispåse. Hon öppna å undra vart ja fått tabletterna ifrån. Hemligt, sa ja. Köpta på gatan...Åh snälla visa mig sa hon =P Vi gick in till mig å prata å myste lite. Hon förhörde mig lite på teckenspråket oxå. El ja förhörde och förhörde, hon visste ju inte om de va rätt el fel men ändå. När hon gått så öva ja lite till inför provet å sov lite innan ja cykla till skolan. Hade samma likgiltiga känsla som ja har gentemot allt nu. Borde vatt lite nervös el spänd men va inte de. Tänkte att går de så går de. I bästa fall blir ja godkänd. Anki börja me å säg att de va 40 meningar hon skulle teckna som vi skulle skriva. Kände direkt att dehär kommer bli jobbigt. Men provet va inte så svårt som ja trodde. Visserligen kunde ja bara koncentrera mig till 10e meningen sen börja de bli jobbigt. Men de gick ändå bättre än ja trodde. Får väl se om ca 1v när hon rättat dem.
Har tittat på Maria Wern nu i em å ska å träna zumba snart.

För två år sen skedde en förändring som ja inte tyckte om. Har jobbat upp mig sakta sakta till samma nivå nu igen =) Efter två års kämpande är ja snart ifatt igen. De är en bra början.

/ Sandra

"Slutstation rättspsyk" är inget skit!!!

Har inte skrivit om detta innan. Har inte orkat för ja blir helt kokande bara ja tänker på vad som hände.
Jag har läst Sofia å Innies bok Slutstation rättspsyk å tyckte den va jättebra på många sätt. Hade boken me mig när ja va inlagd nu sist å satt å läste den ute i korridoren. Då kom en skötare fram å sa "men sånt skit ska du inte läsa, de blir du ju inte bättre av!" Jäkla idiot!!! För de första så är de ingen skit å för de andra så läser ja va ja vill! Dialogen blev följande:
- Vaddå, döljer du nåt eller?!
-Nä men du läser den bara för att visa att du är självskadare
-De gör ja då visst inte!
-Nähä varför läser du den då?
-För att ja vill!!!! Ja vet vilka som skrivit den å ja tycker de är bra att sanningen kommer fram!
-Men du blir ju inte bättre av att läsa sånt skit
-De är inget skit sa ja ju!!! Å vaddå va ska ja läsa då? Barbapappa el?!?!? Å varför måste ja bli bättre av de ja läser?! Å dessutom kan denna boken om nån verkligen få en att kämpa för ingen vill hamna på rättspsyk å ännu mindre efter att ha läst detta!!!
-Men sånna som du jämför bara självskadorna för att hela tiden bli värre å håller du på i den takten du gör så är du oxå där snart!
-Jaha, men då slipper man dig iaf!!! Du är bara rädd att sanningen om hur illa vården är ska komma fram!
-Nu lugnar du ner dig!!!
-Vaddå jag?! De va du som började!
-Du vet va som händer om du inte lugnar ner dig!
-De ja gjorde va att läsa en bok oxå kom du fram å sa att den va skit!
-Tagga ner!
-Ja har inte gjort nåt! Å boken är inget skit!!!
-Jo å lugnar du inte ner dig nu så vet du vad som händer!
-De är sånt här sånna som du vill dölja å som boken lyfter fram. De är bra att de kommer ut så folk får veta hur man blir behandlad!
-Ge dig annars blir de bara jobbigt för dig!
-Ja tänker inte ge mig för boken är inget skit!!!!
-Skyll dig själv!

Sen gick ja skitförbannad in på mitt rum å smällde igen dörren. Mitt extravak kom efter å sa att ja skulle lugna ner mig. Sen kom en himlans massa folk in å ja hörde bara "11an" dvs bältesrummet...Mitt rum låg i början av avd å bältesrummet ligger längst bort å när de släpa dit mig skrek ja "de är sånt här ni försöker dölja ni är så himla fega! Ni vågar inte stå för vad ni gör å blir skiträdda för att de ska komma ut! Ja ska hjälpa till å berätta hur verkligheten är!"
"Ska du prata om hur verkligheten är, du är ju psykotisk!" fick ja till svar...Sen fick ja tre lugnande sprutor. Av min gamla kursare på sskprogrammet...

Aldrig att ja hade gett mig! De ska inte tro att de kan styra mig me sina tvångsåtgärder!
Sofia å Innie, ni har gjort ett fantasktiskt jobb! All heder åt er!


Annars så har Sammie vatt hos mig sen i söndes. Mamma å pappa körde upp oss oxå hjäplte de mig å städa ut julen. Uppskattar de jättemycket, de som gick på nån timme hade tatt en hel vecka för mig ensam..<3
Sammie å ja har haft de jättemysigt. Kollat mycket film å tatt sköna promenader. Han verkade däremot ha lärt sig va sovmorron är vilket ja tyckte va jättebra. Ist för å gå ut vid 7 så gick vi inte förrän vid 8. Alle kom å hämta han igår efter sin APU. Är så tomt nu.
Skulle ha börjat på helfart förra måndan men har bara hetsätit. Jäklar va svårt de ska va å låta bli! Igår blev de råa makaroner. Idag har ja klarat mig hittills. Vågar inte äta lunch för är rädd att de ska trigga igång ytterligare en omgång. Å inte blir de bättre av mina mediciner. De har höjt både venlafaxin å zyprexa som man blir hungrig av. Plus att ja har mitt kortison. Känns skamligt å erkänna de. Hunger = skam! Dessutom gör tumören att ja får ännu svårare att gå ner i vikt. Idag på min ledsagning baka ja å Nettan banankaka. Om inte ja blir smal så kan de andra iaf bli feta...!

/ Sandra

Då och nu

Nu var det ett litet tag sen ja skrev sist. Har hänt rätt mycket sen dess. De har blitt december tex med allt va de innebär. Julens månad, ja älskar den!

Förra helgen va ja å min familj i Göteborg. Vi åkte på fredan. Va först i nåt köpcenter i Kungsbacka tror ja. Hitta julklappar där. Sen kom vi till hotellet och gjorde oss klara för att gå på julmarknaden på Liseberg. Så himla vackert är där! Tyvärr så va de ingen snö men stämningen va ändå hög bland 5 000 000 lampor! Vi avslutade kvällen med att äta på Tyrolen.

På lördan åt vi en jättegod frukost på hotellet. Ja provade på sojayoghurt med vaniljsmak å tyckte de va supergott. Kan äta de lite men måste va försiktig med sojaprodukter pga jordnötsallergin. Sen gick vi i nordstan å julshoppade =) Hitta en hel del grejor. Innan vi åkte hem åt ja å mamma på Paprika å Alle å pappa på stället brevid. Grannen i stugan ringde å berätta att delar av taket blåst av på annexet så vi körde inom där å kolla läget. Pappa å mamma fick dit nån presenning som akutlösning. När vi kom hem så laga ja mat. Laxfile å wok.

På söndan skulle ja me 11.50 bussen. Catarina ringde å fråga om ja ville hjälpa henne me en fotobok till Karin. Hann precis få den klar innan bussen gick. Handla lite på hemköp innan ja gick hem sen. Fick reda på två mycket tråkiga saker om två av mina vänner. De har de väldigt väldigt kämpigt just nu fast på helt olika sätt.

I måndes höll ja på me keramik på snicken. Kul. Fick mina grejor klara. Den ena gick sönder så ja fick göra om den men nästa blev bra.
Va uppe på vc sen efter en liten incident. De va längesen nu...
Xtravaganza sen. Kul å träffa alla som vanligt. Ja blir alltid lite småorolig där vet inte varför. Men ja gillar å va där ändå. För där är ja nån annan. Vet inte vem men den ja va innan kanske. Ja förknippas iaf inte med mitt självskadande för ja har alltid långärmat å har inte sagt nåt om det. Ja å Cilla prata lite om de efter gruppträffen. Hon tog upp min liknelse att min skalpell är som en snuttefilt/napp för ett barn. När man är lessen/har ångest så tar man till den å när man ska sluta så är de svårt att hitta nåt som hjälper lika bra. Hon berätta att Maja låg lite före mig. Hon har lärt sig va utan blöja på dagarna nu å hon ska ge sina nappar (som hon bara får ha på natten) till tomten. Min följdfråga blev "ska ja ge tomten min skalpell menar du?" el "får ja skära mig en viss tid på dygnet?" De hade ju vatt nåt... =P Visst ja kan ge han en, men de är inte lönt för ja kommer ändå å köpa en ny...

På tisd börja dagen som vanligt med ett besök på 11. Prata mycket om mina vänner och det tråkiga som hänt dem. Fick mitt paket från PIVA. Hade glömt min parfym å deo där så de skicka de me internposten. Sen va ja inom receptionen på sjukan å hämta en cd me mina röntgenbilder. Hö, vä benbrott, å lite andra bilder av höft och knäled samt senaste DT och MR hjärna. Förstod inte så mycket av de bilderna men de på benbrotten syns tydligt vad som är av. Efter träffen me AL va de nada. Kunde inte slappna av alls så låg å titta på youtubeklipp ist.
Vid 13 kom mamma å Sammie. Vi gick igenom lite bankgrejor oxå hjälpte hon mig å få iväg rätt saker till försäkringskassan. TACK så himla mycket för hjälpen mamma!!! Ja hade aldrig fattat de själv...=P
Sen gick vi en runda å avsluta me nätverksmöte på brunnsgården. Sammie va oxå me =) De va ett bra möte. Brukar tycka sånna är jättejobbiga men detta kändes inte så farligt faktiskt. Efter närverksmötet kom Lina. Vi skulle ha uppföljning på hur vi tycker att de går med ledsagningen. Ja tycker de funkar jättebra, gillar verkligen Lina. Blev så glad att hon tyckte desamma =) Skratta så när vi berätta om vårt lilla pepparkasbak. "Ja just de, de va den fakturan ja fick sen" sa Ulrika. Oops! Så de kosta nåt ändå. Ja trodde inte att den skickades till chefen utan till den som startat larmet för så verka de på Mats men så va de visst inte då. Undra hur mycke den kosta. De va i vanliga fall 3000. Men då va de typ om nån startat larmet med vilje typ men de tyckte att de va en olyckshändelse så de blev "bara" 1500...Tur att inte ja fick den iaf för de hade kraschat min ekonomi nu i juletider.
När mötet va slut gick ja hem å hade mys me Sammie. Satt å höll på me lite julklappar på datorn å han låg å sov lugnt i min säng. Vi gick ut en runda vid 19 tiden å då snöa de lite. Lyssnade på julmusik samtidigt. Sen började de spösnöa stora fina flingor. Va SÅ mysigt! Ville inte att promenaden skulle ta slut.

På onsdförmiddan skulle Maria kommit. Skulle hjälpt henne sy en klänning till hennes kompis barn men hon kom aldrig för hon somna om. Sen kom mamma å hämta Sammie. Hon hade vatt hos läkaren. Jonas, samma som ja har. Hon har problem me ett ledband i foten så först blir de MR å sen operation. Mormor va på bentäthetsmätning. Hon skulle egentligen vatt me å hämtat Sammie men hon hade tatt fel på tiden så de va hon inte. Men hon fick me sig en påse lussebullar. På em va ja på porslinsmålning på snicken. Skoj. Fick klart nästan allt. Ska bli spännande å de de färdigbränt sen. När de va slut kom Inger hem till mig. Vi satt å prata som vanligt. Mysigt. Sen när hon gått så satte ja mig vid datorn å julklappspysslandet där. Glömde totalt bort att ja skulle till TC å träffa Cilla. Sorry vännen! Satt uppe sent å höll på med julklapparna.

Torsdan börja bra. Frukostfilm me Lina. Vi åt risgrynsgröt å titta på borta bäst, hemma värst. Rufus va me oxå. Han är så himla söt! Sen gick vi hem till Lina å lämna Rufus. Bestämde oxå att vi ska till Markaryd på lörda i nästa vecka så hon får se hur mina föräldrar bor och så ska vi till teboden å fika. Innan vi lämna Rufus va vi ute å lekte lite me han. Sen skulle Lina till jobbet. Hade följe me henne dit. Ja gick upp till kemlab sen för kom på att ja skulle lämna tumörprover denna veckan. Va som vanligt svårt å sticka mig men till slut gick de. Va 8 rör som vanligt. Sa att de även skulle ta längde, vikt å BT liggande å stående. "Men de kan de göra på endokrin när de kommer dit" fick ja till svar. Jovisst, men Maria vill veta hur de ligger till både nu och då. De tog BT utan att ja fick vila men de gör inte så mycket men sen är de meningen att de ska ta BT direkt när ja rest mig upp men de tog 10 min innan de tog se så ja tycker inte de va nån vits me å ta de då för då märks inte ändringarna mellan liggande å stående. Men men...Hoppas att provsvaren är bättre än sist iaf.
När ja kom hem satte ja mig me mitt julklappsmakande igen. Va på teckenspråk vid 14. Vi sjöng julsånger =) Vi fick i uppg att dela in oss i grupper å öva in en sång som vi skulle sjunga framför klassen sen. Vi valde "En sockerbagare" Anki visa en film me lite sånger, "Kom igång med teckensång 2". Ville gärna ha den. Såg när ja kom hem att bibblan hade den så ja reserverade den å boken med tecknen i. Vid 20 tiden va ja efter lite strul (såklart) äntligen klar me julklapparna =) Kändes så himla bra å ha de gjort. Har lixom vatt ett stressmoment.

Idag va ja först på teckenspråk på morronen. De gick bra att sjunga inför klassen. Va faktiskt inte minsta nervös. Vet inte om de är för att ja inte känner nån där. De gör lixom inget om man gör bort sig för ingen minns mig sen ändå. Sen va ja inom bibblan å hämta DVDn å boken me teckensångerna. Har övat en del på de nu, tycker de är jättekul. Gjorde nötfärsbiffar sen som ja har fröset in. Sen hade ja ledsagning me personalen. Ja å Carolin klädde en julbock me granris. Riset tog slut å Sussi å Mats fick åka å hämta mer. De blev en fin bock faktiskt =)
Ikväll ska vi ha filmkväll i personallägenheten. Vi ska titta på "Dina, mina å våra". Sen är de Idolfinal. Ja hejjar på Amanda. =)

Idag är de 18 år sen vi kom hem från Sri Lanka me Alle. Ja minns lite från flyget hem. Speciellt att ja frös jättemycket på planet mellan Amsterdam å Kastrup. Fick låna pappas tröja. Å de va snö ute! Å ja va helt salig när vi kom hem, mormor, morfar å farmor hade hängt upp adventskalendrar åt mig å även en paketkalender å ja fick öppna lucka/paket 1-9 på samma gång =) Stor glädje för en 5åring. Anledningen till att ja minns att de är denna dagen är att Anna har namnsdag idag. Grattis Anna! Du är bäst å ja saknar dig så!
/ Sandra

Leva nu

Anton o Affes låt Leva nu, några andra av deras låtar och lite låtar av andra väcker starka känslor. De va ett tag sen jag lyssnade på dem men bland de första gångerna va efter att Hanna tatt livet av sig. Nu sitter ja här ett halvår senare med upprivet hjärt, tillbax till samma känsla jag hade när ja fick reda på vad som hänt och hur ja kände på begravningen. Som var på min födelsedag...Sämsta födelsedan ever! Nu börjar många fråga vad man önskar sig i julklapp. Jag önskar att ja fick tillbax dig Hanna. El rättare sagt att du aldrig dött. Varför är alltid kvällarna så himla jobbiga? Varför kan de va en bra dag å sen kommer allt jäkla skit som ett slag i ansiktet på kvällen? Ja avskyr när de blir så. Är de därför ja bara tror att allt är en dålig film? För att man inte orkar med verkligeheten? Hjärnan gör sin egen tolkning och fantiserar ihop nåt som man står ut med. Funkar de så? Ibland är skallen full av tankar som krockar med varann. Man kan inte tänka klart en tanke förrän nästa kommer och kör över den. Men ibland är de ist ekande tomt och man kan inte tänka alls. Varför dessa extremligheter? Va hände med svenskans lagom? Varför kan ja inte ha lagom många tankar för? Att de ska va så jäkla svårt då..!

Idag är andra dan ja vaknar vid 4 tiden av att ja har asont i ryggen. Riktigt riktigt asont. Va värre idag än igår. Visste inte vart ja skulle ta vägen. Efter 30min leta ja upp en oxynorm ja gömt undan å försökte somna om. Men de gick inte. Efter 1,5h tog ja en till å la mig i soffan ist. Men de hjälpte inte heller. La mig på mattan å lyckades somna en liten stund. Men låg vaken 2h å grät för att de gjorde så ont. Ringde ja 11 å sa att ja inte kunde komma på nada för att ja hade så ont. Ringde personalen sen och bad om ytterligare 1 oxynorm. Kunde knappt röra mig då. Hoppades på att ja skulle kunna somna efter ja tatt den. Både att den skulle ta bort värken å kanske göra mig lite dåsig eftersom ja tatt 3st. Å faktiskt så funkade de. Vakna sen vid 11.30 och hade inte ont alls. Ställde mig å laga midda å vänta på att Inger skulle komma. Fick ett sms av henne om vi kunde ses vid 15 ist för 13 och de passa mig. Titta på Den som dräper medan ja väntade på henne. Fast ja somna. Vakna av att ja trodde de ringde på dörren men de gjorde de inte. Fick inte mitt kortison idag så va väl lite därför ja va trött oxå. Satte mig å pilla lite till me bildspelet som ja hjälper Catarina med att göra. Är nåt som inte funkar å begriper inte varför...Sen kom Inger. "Hörde att du å Lina bakat pepparkakor.:" va de första hon sa. Sen när vi satt oss i soffan undra hon va de va som lät. Sa att de bara va datorn. Nä, inte de, sa hon, de som ringer. Men de är ju brandlarmet! sa ja.Gick ut å visst va de brandlarmet som va igång. Men inte pga mig =P Jaha, sa Inger, va gör vi nu? Skratta å sa att vi borde gå ut men att vi skulle gå till personalen å fråga om de visste va som hänt. Men ingen visste. Inte de i hemtjänsten heller. Men brandkåren kom sen å stängde av de. Såg bara en brandman å han va jättesnygg ;P Ja å Inger hade trevligt som vanligt. Satt å prata en lång stund. När hon gått så stack ja till TC. Skulle träffa min träningscoach Malin. De gick jättebra. Vi la till nån övning å så. Sen stack ja hem å snabbduscha å slängde in två maskiner tvätt innan ja cykla iväg till Lina. Vi skulle titta på Mysteriet på Greveholm. Hon har en stor filmduk i källaren. Vi åt fruktsallad å drack glögg. Lina fick en påse bullar som ja bakat oxå. Lille Rufus låg hos mig å blev kliad. Han är så himla söt! Lina å han följde mig hem å när vi kom utanför mitt så börja han gnälla. Han gick upp för trappan å ville in till mig. Han ville inte alls gå hem till sig. Söte lille Rufus. Är bra att ja får träffa han så ja får min hunddos tillgodosedd när ja inte har Sammie.
Nu ikävll har ja hållt på me den nedrans tvätten å suttit å kladdat vid datorn. Ska sova nu.
Gonatt alla!

Du vet att ja aldrig aldrig aldrig nånsin glömmer dig Hanna! <3
/ Sandra

Årsdag

Idag är de en årsdag. För 2 år sen låg jag på IVA efter en överdos. Det var nära att det tog slut där...När jag kom hem från PIVA bakade jag en "jag ska aldrig mer-tårta" och lovade att jag aldrig mer skulle skada mig el ta nån överdos. Efter ett tag, när jag förstod att jag inte på långa vägar kunde hålla mitt löfte fick jag fruktansvärd ångest. Jag ändrade mitt löfte till att jag lovar att försöka ist. Tårtan bakade jag på fredan när det var marknad. Hade vatt nere en runda tror jag och var även nere på lördan me tror jag. Gillade inte det så mycket. Förra året var det bättre däremot. För då satt jag med brötet ben och betastöd hos mormor och morfar och tittade på folk ist. För ett år sen låg jag på avd 5 pga benbrottet. Natten till idag hade vatt väldigt jobbigt minns jag. Massor med ångest och tårar. Detta året känns det bättre med marknaden som är till helgen. Är nog för att jag flyttat ifrån Markaryd och bara är där på besök...
Tänker ofta att jag hela tiden står och trampar på samma ställe när man jämför med vad mina gamla klasskamrater gör. Dvs jag började plugga till ssk men blev sjuk och fick ta uppehåll och har inte kunnat börjar igen. Men om man tänker efter så har de ändå hänt endel sen förra året. Jag har flyttat hemirfån, fått dagaktiviteter, börjat på en än så länge hemlig grej som ni snart kommer upptäcka, börjat läsa teckenspråk, börjat sy och sälja barnkläder och skänka pengarna till Min stora dag,  för att ta de största sakerna. Visserligen har de hänt saker som går åt det negativa hållet, AL säger att jag aldrig mått så dåligt som jag gör nu. Men varför ska man tänka på det?

Idag va ja på smyckesgruppen på förmiddan. Sen hade ja ledsagning med Natta. Vi va på roddys å fika å sen gick vi i nårra affärer och till sist spela vi wii. Sen kom Inger. Vi prata en stund som vanligt. Va mysigt.

Skulle boka träningspass på TC. Förra veckan visste jag inte vilka användaruppgifter jag hade och kunde därför inte boka nåt pass, denna veckan, när jag väl kom till skott, så vägrar datorn. Har spionprogram på den. Ska be mamma å pappa ta hem den å lämna in den för de är asirriterande när den cpar sig! När ja väl kom till skott lixom å skulle boka tid så vill den inte....

Fick en rolig förfrågan idag. Om jag kunde sy en onepiece till en flicka. Va roligt att ja blev tillfrågad men blev samtidigt nervös. Klarar jag av det? Måste ju bli extra bra om jag ska göra det på beställning. Sen är det en flicka i åldern där de är noga vad de har på sig så blev nervös om hon skulle bli nöjd. Men som jag skrev innan, tänk att jag blev tillfrågad! De är ju ändå bevis att hon tror på mig =)


/ Sandra

Hannas begravning / min födelsedag

Det har nu nästan gått 3v sen Hanna begravdes. Har inte orkat uppdatera sen dess.

Ja å Hanna hade bestämt att vi skulle fira min födelsedag genom att hon kom till mig oxå skulle vi gå ut. Nu blev det inte så. Ist så va ja på Hannas begravning på min födelsedag...
Många sa till mig att ja inte skulle åka dels för att Puttes begravning var veckan innan och dels för att jag fyllde år. Men ja gillar inte att fylla år. Tycker bara att ja misslyckats ännu ett år av mitt liv. Sen tyckte ja att om man ändå måste göra nåt bra av allt elände så ville ja säg ett sista farväl till Hanna.

Dagen började tidigt. Skulle åka till Alvesta 7.30 för att möta Kristina där å sen skulle vi ta tåget till Malmö. Alle va den första som ringde å gratta mig. Blev väldigt glad.
Ja å Kristina fick vänta ett tag innan tåget kom. När vi skulle gå mot tåget så knöt de sig i magen. Förra gången ja va där så va ja nära att bli påkörd av tåget. Ja gick å  lyssna på musik å såg inte att tåget kom körandes. Å nu skulle ja på Hannas begravning. För att hon gått framför ett tåg...Kristina va gullig å hjälpte mig iaf så vi kom på tåget som vi skulle. När vi va framme i Malmö köpte vi först en varsin ros som vi skulle ha som handbukett och sen fika vi på Waynes. Fick kontakt me Sanne oxå som vi skulle ha följe med till moskén. När vi väl kom fram visa de sig att vi kom 1h för tidigt. Gravdekorationen låg på ett bord utanför moskén. På den satt en lapp där de stod Hannas namn. Kändes så fruktansvärt overkligt att se det. När vi stod där så kom det en kille gåendes mot oss. Han va en kopia av Hanna. De va hennes bror. Va kusligt att se honom, de va så grymt lika. Helt plötsligt öppnades en dörr och en kvinna med munskydd å handskar tittade ut. "Usch fy 17, va håller hon på med?! Knappt ja vill veta" tänkte ja. En stund innan begravningen började satt vi inne på expeditionen och pratade med barndomsvänner till Hanna. Det va roligt att höra hur hon va som barn. Ja, Sanne å Kristina berättade om hur Hanna va nu och om hur illa behandlad man blir på 24an. Jag tror de hjälpte dem en bit på vägen för att förstå varför Hanna gjorde som hon gjorde för de hade mycket frågor.
Sen vid kl 13 gick vi ut på innegården igen. Det börjar spöregna. Verkligen spöregna å himlen blev helt svart. Himlen sörjde...Helt plötsligt öppnades samma dörr som kvinnan tittat ut genom innan. De körde ut kistan. Den va svart. Höll på att kräkas när ja såg den. På den låg ett täcke med arabiska bokstäver på. De ställde kistan längs väggen, brevid kistdekorationen. På bordet stod en bild på Hanna oxå. Männen ställde sig på ett ställe och kvinnorna på ett. Täcket blåste av nårra gånger. Nån av besökarna la på det igen men tillslut lät de det ligga kvar på marken. Efter ett tag kom imamen. Männen ställde sig på led framför kistan och imamen prata på nåt arabiskt språk tror ja. Tänkte att de blir kvinnornas tur sen å stå vid kistan men så blev de inte. Likbilen kom och de lyfte in kistan och nårra blomdekorationer där. Ja hatar likbilar! Sen ett tag tillbaks så tror ja att var enda combibil är en likbil. Sen åkte vi till den islamska kyrkogården. Ja å Sanne åkte med självaste imamen. Han frågade va flickan hette å hur gammal hon va, borde han inte vetat det? =/
Väl framme så bar de kistan till graven. Männen stod framme vid graven och kvinnorna en bit ifrån. De hjälptes åt att sänka ner kistan för hand. När vi kom så va de en gubbe som var nere i graven. Vet inte va han gjorde där men när kistan va nersänkt så hoppa han ner igen =/ När han kommit upp så börja 4 män fylla igen graven för hand. Sen la de på kistdekorationen och banka ner en skylt med Hannas namn på vid huvudändan och en "pinne" vid fotändan. Sen läste imamen lite ur koranen (tror ja). Efter de så gick alla på ett led och la sin handbukett och när de va gjort så gick man en runda till och pussade kortet av Hanna som stod vid hennes namnskylt. Sen va begravningen slut. Nårra åkte vidare till minnsesstunden. Ja, Kristina å Sanne gjorde de. Kvinnorna satt för sig och männen för sig. Man fick kaffe el te och sen pratade nån på arabiska el nåt. Vi pratade med 3 av Hannas barndomsvänner ännu mer om hur de är på 24. De tyckte de va helt sjukt att man blir behandlad så. Vi va tvungna att gå innan de va slut. Alice, Hannas syster va gullig å ordna skjuts åt oss till centralen. Där skiljdes vi åt och ja satt å vänta ca 1h på mitt tåg till Laholm. Skulle till stugan å fira min födelsedag me fam. Egentligen ville ja inte fira för ja tyckte inte de fanns nåt å fira men ja gjorde de för deras skull tänkte ja.
Va väldigt förvirrad och yr. Stod å vaja nere på perrongen. De kom fram en jättetrevlig tjej och hjälpte mig. Vi prata en stund. Hon märkte att ja inte mådde bra. Mådde så illa. Höll på å kräkas å de svartna för ögonen. Hade ont i magen oxå. När tåget kom så fanns de såklart ingen sittplats. Ja hade för de första bara köpt barnbiljett oxå. Sen va vagnen me 1a klass nästan helt tom så ja satte mig där och tänkte ja sitter här tills kontrollanten kommer så säger ja att ja vet att ja inte får sitta där. Tänkte att ja kanske inte är lika yr då heller så ja orkar stå. Mormor å morfar ringde, sen kom en å fråga om hon fick sitta mitt emot mig. Samtalet bröts och då kom kontrollanten oxå. Kände mig helt väck. Visste inte vart ja skulle ta vägen. Räckte fram min biljett. Han kände tydligen den som satte sig mitt emot mig. De undra hur de va me mig och sa att hon kunde sitta hos mig till Helsingborg där hon skulle av och kontrollanten sa att ja bara skulle säg till om de va nåt. Börja prata me hon mitt emot. Hon hade sett att ja mådde dåligt på perrongen och ville hjälpa mig. Hon hade haft bröstcancer och hade en scarfs på huvet. Väldigt trevlig människa! Sa att ja börjat läsa till ssk och att ja hade som mål att bli barnssk och jobba på barnonkologen. Vi pratade om allt möjligt och hade jättetrevligt. Resan till Hbg gick snabbt. Innan tåget stannade där kom tjejen från perrongen. Hon ville bara se hur de va me mig innan hon gick av. Himla gulligt av henne! Ja trodde att hon kände den andra tjejen men de hon inte. Däremot jobbade hon oxå på tågen. När de hoppat av så tänkte ja att ja inte fatta att de verkligen brydde sig om mig. Trodde först att de nog inte va så ändå. Men sen kom ja på att de faktiskt kanske gjorde de ändå. De satt 1 till i 1a klass vagnen förutom ja när hon kom å fråga om hon fick sitta mitt emot mig. Varför valde hon just att sitta där om ändå hela vagnen va ledig? Och varför kom tjejen från perrongen fram om hon inte brydde sig? Hon hade gått igenom hela tåget å letat efter mig. De brydde sig nog faktiskt =) Ja uppskattar de väldigt mycket!

De va väldigt vackert att åka tåg förbi Grevie å Båstad. Man såg havet så vackert framför sig. Framme i Laholm möttes ja av mamma, Alle å Sammie. Sammie blev jätteglad. När vi kom hem stod pappa vid grillen och ja fick presenter. Öppnade dem efter vi ätit. Fick ett Thomas Sabo smycke som man kan ha som armband, halsband, hårband, ja va man nu kan komma på, av Sammie, en Thomas Saboberlock (körsbär) av Alle och en ny cykel av mamma å pappa. Sen åt vi jordgubbar och tittade på TV. Trodde inte att de kunde bli nåt bra av denhär dagen men min älskade familj gjorde att det faktiskt blev väldigt bra ändå. Tiden med dem var allt jättebra samtidigt som resten av dan gjorde att de va min sämsta födelsedag hittills. På tåget tröstade ja mig me att de iaf inte kan bli en sämre födelsedag än de redan va. Trodde inte att de kunde bli bra då men de kunde de =)

Sov i ro nu älskade älskade lilla Hanna! <3
Tack min underbara familj för att ni allid finns för mig! Utan er vet ja inte va ja hade gjort! <3

/ Sandra

1 vecka utan dig

Idag har det gått 1 vecka sen du lämnade oss. Helt ofattbart är det! Samtidigt som det känns som en evighet sen vi sågs sist så känns det ändå som om det var igår M ringde och berättade vad som hänt.
Igår när jag fått min nattmedicin titta ja på klockan. 21.58. 1 vecka sen jag sist såg dig i livet. Jag kan inte och kommer aldrig att förstå. Idag va dödsannonsen i tidningen. Storböla när jag såg den. På nåt sätt känns det som om det är mer bekräftat att han är borta nu när det spritt sig på det viset.

Snälla väck mig ur denna hemska mardröm! Jag gör vad som helst! Säg att ja drömmer, att ja är psykotisk och bara inblillar mig, att hjärnan spelar mig ett fruktansvärt spratt, säg vad som helst, bara det inte är sant att du är död!

Skrev en dikt för att få ut allt kaos..

Hur mycket vi saknar dig kan ej beskrivas med ord
För du var en vän värd mer än allt på denna jord
Du led i tysthet med din inre strid
Nu har din själ fått ro och frid
Våra hjärtan bara gråter och gråter
Men finner tröst i att vi en dag ses åter

Om man bortser från allt detta hemska så har det faktiskt vatt en bra dag. På morronen ordnade Bergagatan, Orbergsgatan å Älgstigen en utflykt till Ingelstads gymnasie. Det var guidad tur bland lantdjuren. De va jättemysigt.
Precis innan vi skulle åka ringde Britt å undra om hon kunde komma å hälsa på. Typiskt att ja skulle iväg mem vi bestämde att vi skulle ses senare på dan. Blev att vi åkte från Ingelstsad tidigare än tänkt så Britt skulle komma redan vid 15. När hon kom så sa hon att hon hade en liten överraskning med sig. De va ingen liten överaskning, de va Jenny! Min underbara älskade Jenny som jag inte vågat ringa till sen i januari för att ja är rädd att störa henne å som ja gråtit över för att ja så gärna ville träffa henne. Vi hade en mycket trevlig stund tillsammans. Åh va ja uppskattar att ni kom å hälsa på mig! <3<3<3

Till er som jobbar på Vårdcentralen Kungshögen: Tack för allt ni gör för mig! Ni är alltid så snälls å hjälpsamma! Tex en dag när ja som vanligt var i konflikt med min demon och kom till er för att bli ihopsydd. Det var ont om tider och eftersom det helst ska sys inom vissa timmar så sa ni att ni skulle följa mig till akuten. Jag totalvägrade eftersom det har vatt mycket krångel där. Har blitt dåligt bemött och illa behandlad osv. Sofie sa att hon kunde följa med mig dit. Jag ville inte och blev väldigt orolig och försökte smita hem. Sofie tog mig i handen och drog med mig bort till akuten. Sa nej nej nej och visade väldigt tydligt att jag verkligen inte ville hela tiden. Påväg dit träffade vi på Emma som ja träffat på HIA. När vi kom dit sa Sofie till personalen att vi kommit.
Usk: Ok, hon kan sitta i väntrummet så ska vi hjälpa henne
Sofie: Nä det går inte för då går hon härifrån
Samtidigt som hon säger det ser jag vem som står bakom usk. Det är den där iskalla och fruktansvärt elaka och nedvärderande människan (Maria) som verkligen får en att känna att man bara är till besvär och är mindre värd än en näve vetegryn. Henne har jag träffat innan och det var ingen trevlig upplevelse. Får panik och bara säger nej nej nej nej nej nej.
Maria: Men vi har inte tid att sitta med henne!!!!
Jag: Nej nej nej jag vill inte jag vill bara hem!!!!
Sofie: Men snälla stanna för min skull. Jag sitter med dig och väntar.
Jag: Nej nej nej nej nej jag vill inte jag vill gå hem!
Sofie: Men jag sitter med dig och väntar, det är verkligen viktigt att de lagar armen ordentligt!
Jag: Nej! Ja vill hem!!! säger jag och går därifrån i panik.
Maria: Ja, men det är ett val du gör!
Jag: Ja och ja väljer att gå hem!
Maria: Ja, då får du göra det då!!!
Jag springer ut från akuten och Sofie springer efter helt kokande arg på usk. Hon får stopp på mig i trappan samtidigt som Emma från HIA kommer gåendes. Hon undrar vad de är som händer och varför ja är så lessen. Sa att ja inte vill till akuten för att de är elaka och för att de ändå inte vill att ja ska va där för de inte tycker om mig där.
Emma: Nä men Sandra så är de nog inte
Jag: Jo hon vill inte att ja ska va där hon sa att ja fick gå hem så de ska ja göra
Emma titta menande på Sofie som nickar bekräftande att usk verkligen sa så.
Sofie: Men Sandra vi går in dit igen. Ja sitter med dig och väntar.
Jag: Nej ja vill inte ja vill gå hem! Hon är dum å vill ändå inte att ja ska va där!
Sofie: Men du måste få din arm lagad. Idag va de värre än vanligt så de är viktigt att de blir vidgjort.
Jag: Nej ja vill inte ja vill hem! säger ja storgråtandes
Sofie: Men om vi går in där så vinner du, om du inte gör det så vinner ju hon å de ska hon inte få göra!
Emma: Snälla Sandra, för vår skull
Jag: Nej ja ska hem
Sofie fråga Emma om hon fick låna hennes telefon å ringa till Sländan ist. Samtalet tog lång tid men jag fick en tid på Sländan 15.30. Sofie sa att ja skulle följa med henne tebax till Kungshögen. Fick komma in på ett rum å få armen omlagd sålänge. Personalen på Kungshögen undra om ja redan fått armen sydd.
Sofie: Nä de har hon inte. Personalen där är inte trevliga asså! De är riktigt tuffa å stenhårda där, jätteotrevliga!
Usk: Ta de med deras avdelningschef!
Sofie: Ja de ska ja göra för så säger man inte!
Sen skulle ja komma tebax kl 15 oxå skulle Sofie följa med mig upp till Sländan.
Kl 15 va ja på Kungshögen igen. Sofie gick med mig upp. Jag va väldigt orolig och ville inte va ensam. Hon berättade att hon förstod att jag inte ville till akuten och att hon verkligen blev riktigt riktigt kokande arg när Maria sa så. Hon sa oxå att de är många som är otrevliga där, även mot dem när de ringer och har en patient som behöver komma dit. Hon satt å vänta med mig ett bra tag. Vi tittade på bilder på mig å Sammie i min mobil. Sen när hon va tvungen att gå hämta hon en annan ssk som satt me mig hela tiden. Hon va me å sydde oxå. Läkaren, Sergej, tror ja han hette, var nog inte så van vid självskadepatienter.
Serjgej: Vill du ha bedövning?
Jag: Nä, de behövs inte, meningen med att skada sig är att det ska göra ont...
S: Men vill du ha bedövning?
J: Nä de behövs inte
S: Men du får bestämma
J: Men ja säger ju att de inte behövs!
S: Ok, du får bedövning
Av nån anledning så brukar ja alltid ligga å titta när de syr. Har iaf huvet åt de hållet där de syr. Vet inte riktigt varför men kanske för att de känns konstigt att titta åt andra hållet när man pratar med de som står på andra sidan.
S: Du får titta åt andra hållet. (bort från den sidan där de skulle sy)
J: Varför då?
S: För att de är otäckt här
J: Va?! Ja bryr mig inte. Är rätt van...
S: Men de är mycket blod å så
J: Jo men de va meningen att de skulle va de
S: Men du får titta åt andra hållet
J: Men varför!?
S: För att de är otäckt
J: Ja har inte ont av det
S: Tycker du de är häftigt?
J: Nä, men ja har inte ont av det. Har gjort såhär ett x antal gånger så ja är van...
S: Men du får titta åt andra hållet för du får inte andas på den sterila duken...
Jovisst tänkte ja...Kom me nån bättre bortförklaring...1: Du å ssk andas på den, 2: Ja har aldrig innan behövt titta bort för den sakens skull...
Efter en stund...
S: Detta borde en AT å ST-läkare se. Nästa gång du kommer kan du väl säg att du vill ha en AT el ST-läkare som syr dig. De är nyttigt för dem att se sånt här.
Va?! Va mena han me de?! Va min första tanke. Han utgick ifrån att detta inte va sista gången...

Tack tack tack tack tack snälla Sofie!!!!

Blandar ihop dagarna men en månd när jag va på vc så va ja rätt förvirrad. När ja gick ut från vc mötte ja Anki, en ssk som jobbat på avd 5 och som ja har hatt som ssk när ja vatt inlagd där. Numera jobbar hon på vc Sländan. Hon blev glad å fråga hur de va me mig. Hon märkte att ja va lite virrig och erbjöd sig att köra hem mig. Sa att de inte behövdes men hon gjorde de iaf. Uppskattar det. Tack snälla Anki!!! Hon sa att hon gärna kommer på kaffe nån dag. De är hon varmt välkommen på =)

/ Sandra

Flashback

Idag har jag mamma o pappa vatt på Maxi i Mellby o sen va vi i stugan ett tag. Hitta en jättefin jacka. Sammie blev jätteglad när han kom till stugan. Fick goldenrus =)

Sa till mamma o pappa att detta var bättre än akuten. De har bröllopsdag idag å förra året satt de på akuten för mamma hade gymt ont i sin axel. Kalkaxel. Man kunde inte prata me henne för hon tyckte att de små vibrationer som blir då gjorde ont. Hela hon var helt kritvit å helt väck. Nä det var mycket trevligare idag.

Igår va de 1år sen ja träffa alla härliga SHEDO-vänner för första gången. Vi va på bio i Lund då.

När vi kom hem så gjorde ja klart ett beställningskort. Blev nöjd faktiskt, väldigt annorlunda jämfört med de jag brukar göra.

Nu har ja o pappa vatt hos farmor en runda. Va kul att träffa henne igen. Vi satt o prata en bra stund om allt o inget.

På hemvägen skulle pappa in å handla lite snabbt. Jag satt kvar i bilen å lyssna på musik. Helt plötsligt kom nåt blått sken på husen å sekunden efter susa ambulansen förbi i en himla fart. Allt stanna upp för en sekund. Blev helt stel i hela kroppen. Sen kom pappa å precis när han klev in i bilen börja en ny låt på cdn. Det tog nårra sekunder innan ja fatta vilken låt det var, hörde inte riktigt iom att pappa kom. Men när ja hörde vilken låt de va kom en flashback å slog mig hårt i ansiktet. Fick exakt samma känsla som jag fick då när jag fick reda på att du hastigt hade ryckts bort från oss. Fick svårt att andas, tårarna bara rann och jag fick en så obehaglig känsla i hela kroppen. Jag lyssnade på den låten då under en period så jag förknippar den med det. Visste inte vart jag skulle ta vägen. Kändes skönt när jag klev av bilen och kom ut i den svala luften. Kändes bra att komma ur bilen över huvud taget, kände mig instängd där på nåt vis.
Det är snart 4 år sen en ängel från himlen kom och hämtade dig. Jag tänker ofta på dig. Tänker på hur du hade sett ut om du hade fått leva vidare. Fast saknaden gör ont så vet jag att du har det bra där du är nu. Du leker med de andra barnänglarna.

Vid himmelens grind

Vid himmelens grind
där blåser en vind
från närmaste stjärna
så sval mot din kind.
Vid himmelens port
står tofflor i rad
när barfota änglar
går molnpromenad.
I himmelens sal
är väggarna blå.
Där leker Vår Herre
tittut med de små.

Britt G Hallqvist

Jag vill visa dig min kärlek,
ge dig allting fint
Jag hoppas, du vackra änglabarn i Himlen,
att min kärlek känns från jorden och enda dit

/ Sandra

Väntan

Idag är det en vecka sen jag blev inlagd igen. Sen dess har det vatt en konstant väntan på att få komma ut härifrån och få komma hem. Jag vill hem nu!
Som vanligt är allt mycket mer komplicerat än vad det hade behövt vara.
Fast...Det känns som om mina problem inte är nåt jämfört med andras här. Fick veta en fruktansvärd sak om två av mina vänner idag. Känns som två stora stenar i hjärtat och i magen.

Idag trodde jag att jag skulle upp i rätten så hade förberett mig på det men när jag pratade med Anders så visade det sig att han hade sagt fel till mig och att det inte var förrän nästa tisdag. Anders gick igenom hur det kan bli nu när han byter Xanor depot mot Sorbril för att lättare kunna sätta ut den. Jag skulle va beredd på nårra tuffa dagar. Vi bokade in lite tider som jag skulle få permis på om jag skötte mig. Första permisen blir på fredag. Då ska jag åka hem nårra timmar över dan bara. Sen är nästa på farmors födelsedag. Sen bestämde vi inte mer. Anders sa att vi skulle bestämma mer efter jag vatt i rätten. Blev jag fortsatt LPTad så skulle vi planera in mer permisar så jag är hemma på mammas 50-årsdag och att jag kan komma till smärtrehab men om jag blir vårdad enligt HSL så får jag bestämma själv så då skulle det inte bli nårra problem.
Jag och Jenny brukar kunna prata bort väldigt mycket tid i telefon men ikväll pratade jag med Britt. I 2h! Det slår min och Jennys samtalstider!
På kvällen låg jag och E och pratade jättelänge innan vi somnade. Nattpersonalen tyckte att vi skulle sova men det var lättare sagt än gjort.

Har hänt så mycket senaste tiden. Valborg på Ungdomsmässan i Eslöv, jättetrevligt att träffa nårra från SHEDO-gänget och vara med som volontär för SHEDO, 1 maj - ett år sen farmor flyttade ifrån sitt hus i Timsfors, 2 maj - Johannas födelsedag och Kristin och Eriks 2årigabröllopsdag, stugan i Halmstad har blitt såld mm mm....

Minns 1maj förra året. Jag var inlagd då oxå men hade fixat så jag fått permis så jag kunde hjälpa farmor med flytten. Det var mycket springangde i trappor upp och ner och fram och tillbax. Men det blev så fint i hennes lägenhet. Minns hur mycket piggare hon blev när kom dit och slapp bekymret för huset. Hon satt i köket och tittade på sin fina hall och på balkongen och tittade ut.

2 maj 2008. Jag var inlagd på avd på CLV för mina medvetandesänkningar. Låg på sal H. En stor enkelsal med egen dusch och toa. Avd ligger på 5e våningen och salen mittemot platsen där majbålet var. Tänkte först att det var inget vidare Valbogfirande för min skull men jag satt i mitt fönster och tittade ut över Växjösjön på kvällen och såg det stora fina bålet brinna, alla fyrverkerierna och fackeltåget som kom innefrån stan. Det var väldigt fint. Tidigare på kvällen hade jag legat i min säng och tittat på Bamse på datorn. Svartvita avsnitt. Minns att jag ringde hem senare på kvällen och sa att jag hade fått ett fint valborgfirande iaf.

Mycket tankar och känslor brottas i mig. Gillar vår nya stuga i Skummis men saknar den gamla i Halmstad mycket. Trots att sommaren inte ens har börjat. Alla minnen som jag har därifrån vet jag finns kvar men på nåt sett så känns det som om de är borta för alltid. Det kommer inte va VI på samma sätt som innan även fast det inte var på samma sätt som när vi var mindre de senaste åren. Jag, (L)alle, Lovisa, Hanna, Bella och Alle. Men minnena finns som sagt. Både som minne, i hjärtat och på foton. De ska aldrig glömmas bort. Och när jag, Bella och Lovisa blir pensionärer ska vi sitta på Gatehus och passa våra barnbarn som springer runt och bråkar med alla andra barn.

♥ Halmstad i mitt hjärta ♥

/ Sandra