Nu har de vatt studenttider. Har vatt både i Hässleholm, Markaryd å Ljungby =)
Torsd 7/6
Åkte hem till Markaryd på em. Hjälpte till å förbereda inför Alles student. Klädde bord, vek servetter och dukade. Fam Ohlsson kom å hjälpte oss. Tack snälla för all hjälp! Allt gick mycket snabbare så mamma slapp stå upp så mycket så hon fick ont i foten å vi slapp va stressade inför morgondan. Ja å Ida gjorde snittar och blåste ballonger. Mamma å Catarina organiserade å planerade hur allt skulle stå å pappa och Conny grillade och satte upp björkris. Tack vare att Ohlssons hjälpte oss så blev de inte en jättesen kväll.
Fred 8/6
Äntligen student! =) Pappa körde Alle å hans kompisar till champangefrukost i Hästveda vid 6tiden. Ja gick upp vid 8 å hjälpte till å förbereda. Ja å pappa va å köpte band till filmkameran, hämta tårtorna och lite andra småärenden. Utspringet va 13.30. De började regna 5min innan de sprang ut. Taskigt fast de hade lika kul ändå. Mormor, morfar, farmor, Annika, Janne, Uffe Gunilla, Gertrud å fam Ohlsson va å titta på när han sprang ut. Va roligt att de va så många som körde dit för de. Bäst va att farmor kunde va me. Efter de sprungit ut så åkte de balavagn rätt länge inne i stan. Ja, mamma å Catarina stanna å vinka på dem å sen åkte vi hem för att förbereda de allra sista. Sen åkte Catarina hem å gick me Bamse å ja å mamma kunde faktiskt ta de lugnt innan gästerna kom. Vi skulle ha mottagning kl 17. Ja hann platta om mitt hår å bättra på sminket. Alle kom hem å va totalt genomblöt. Han hoppa in i duschen å sen kom de första gästerna. Först mingla en bra stund å sen serverades maten. De blev varmrökt lax å potatis oxå hade vi lite pajer, bröd, fläskfilé, kycklingfilé, pastasallad, potatissallad å frukt till. Vid 18.30tiden kom Alles kompisar från Laholm å Bella m familj. När de hade ätit så öppna Alle sina presenter. Han hade önskat sig pengar å fick mycket men även andra fina saker. Ja gav han en skål från Georg Jensen. Sen va de dags för tårta. De va två st som såg ut som studentmössor och så hade Catarina bakat en jordgubbstårta. De va jättegoda. Catarina hjälpte mamma så mycket i köket så ja behövde inte hjälpa till så mycket. Mamma sa att ja skulle umgås me gästerna. De va himla trevligt. Va nårra man inte träffat på länge så de va jättekul å prata me dem. Alle å hans kompisar från Laholm åkte me Bella ner till Hässleholm. Ohlssons va sist hem. De hjälpte oss å röja undan jättemycket. Farmor klarade va me hela kvällen. Är så glad för att hon kunde de. När Ohlssons gått sa mamma å pappa att ja fick gå å lägga mig om ja ville så de gjorde ja för ja va jättetrött.
Lörd 9/6
Mamma kom me min medicin på morronen men sen sov ja till 12. När ja kom ner så satt mamma i däckstolen å ja såg att hon hade jätteont. Sa att hon kunde få en av mina oxynorm om hon ville. (Hon fick sånna utskrivna efter operationen) Hon sa att hon tatt en sån inatt men att hon kräktes upp den igen. Men hon tog inte en av mina för hon hade kvar av sina egna. Hon har låg tolerans el så är de ja som tål mycket. När ja va inlagd på 6an fick ja 6 oxynorm/dag + många ml morfin iv å ja mådde inte ens illa...
Mamma å pappa hade hunnit röja upp nästan allt sen gårdagen så ja behövde inte göra så mycket. Alle å hans kompisar kom hem å ja å mamma satt å sola på baksidan. På kvällen satt vi å titta på tv på uterummet. Mysigt.
Sönd 10/6
Idag va de dags för Alles bal. Han va inte så positivt inställd, han sa att han skulle dit å äta å sen åka hem. Han kom ner från sitt rum å körde hem Emmelie och sen sa han att de skulle ta foton ute vid Hovdala slott. Sen blev de brått. Han slängde på sig kläderna och platta håret och sen iväg. De va lite omständigare när ja skulle på bal. Sminkning, håruppsättning mm mm. Vi fick nårra kort på han å Sammie (hunden) utanför dörren innan han åkte till Sammie (kompis). Sammies syster Sara körde dem ner till Hässleholm. Alle ringde å sa att man behövde betalningskvittot för att komma in på balen, de räckte inte me biljetten. Så de blev brått å försöka fixa fram de. De va jättefint ute på Hovdala. Vi tog kort på Alle å Sammie å deras damer. De va så fina! Sen körde vi till Björket där balen skulle va å tittade lite innan vi åkte hem.
Ja har fått lära mig att man alltid ska göra de bästa av saken. Att man ska leta fram de positiva i alla saker. Denna dagen är egentligen sorgens dag. Idag är de 1år sen min älskade Hanna valde att lämna jorden. 1år...Kan inte fatta att ja levt ett helt år utan henne. De har vatt ett år av stor och fruktansvärd sorg och saknad. Fattar inte att ja klarat de. Vissa stunder har de vatt bäcksvart och nära ett slut men de har gått för att man helt enkelt är tvungen att klara de. Det hade vatt värre om hon dött av en olyckshändelse. Nu valde hon bort livet och då va de hennes vilja. Hon gjorde de hon tyckte va rätt och då får man på nått sätt respektera de även fast de gör ont så de värker i hela kroppen å själen å ögonen är urgråtna för längesen. Ja hade tänkt att ta tåget från Hässleholm till Malmö för att lägga en blomma och tända ljus på hennes grav men de blev inte så. Ja tror inte ja hade klarat att komma dit ensam. Ja tände ljus för henne när ja kom hem till Ljungby ist. För att göra detta till en bra dag ändå så va de kul att se Alle på balen. Han va så fin. Å han åkte inte hem när han ätit, han va snarare siste man därifrån. =)
Det gör ont att aldrig få höra ditt skratt mer
men jag vet att du på mig från Himlen tittar ner
Du dansar bland änglar på en grön sommaräng
och molnet med guldkant är din stora varma säng
Du tänder stjärnorna åt mig varje natt
så mörkret inte skrämmer mig ett endaste skvatt
Genom träden flyger vindens sus
Det är ditt nya sätt att berätta om alla dina bus
Åskar det en varm sommardag
är det bara du som säger "se upp ni i Himlen, här är jag!"
Hur mycket vi saknar dig kan ej beskrivas med ord
för du var en vän värd mer än allt på denna jord
Du led i tysthet med din inre strid
Nu har din själ fått ro och frid
Våra hjärtan bara gråter och gråter
Men finner tröst i att vi en dag ses åter
Sorg och smärta möts
Livets gnista nöts
Man vet inte vart man ska ta vägen
För man kan inte reda ut allt i alla lägen
Har svårt att se en mening i allt som händer
Armarna får fler och fler ränder
Längs kinderna rinner svarta tårar av salt
Vart tog du vägen, du som var mitt allt?
Vart tog du vägen min kära vän
sist jag såg dig var så längesen
Vet att du var som helt förbytt
när jag fick reda på att du till Himlen flytt
Lilla Hanna sov så gott
och tack för tiden som jag med dig fått
Jag var inte lämnad för att dö
Jag är där vita liljor blir till snö
Där dina tårar blir en flod
och allt ditt tvivel blir till mod
Jag vakar över dig varje dag
Ser du nåt märkligt är det bara lilla jag
Månd 11/6
Va på snicken 10.30. Va ensam denna gången men de gick bra ändå. Gjorde nårra studentkort. På kvällen va ja på xtravaganzaträff. Hade först tänkt å skippa de eftersom vår grupp blitt ihopslagen me en annan stor grupp men ja behövde handla så ja gick dit ändå. Va kul å träffa Cilla.
Tisd 12/6
Sydde mycket på fm. Byxor och dregglisar. Va hos AL på em. Hon skicka ner mig till vc. De blödde mycket. Fick träffa läkaren snabbt...Va å träna zumba på kvällen. Första gången på typ 2mån. Har inte kunnat gå innan för ja har vatt inlagd, haft ont i magen och i benen. Men de kändes bra å komma igång igen. De va nytt zumbapass. Inte lika kul som förra men helt ok. När ja gick ut från gympasalen så såg ja Sara som praktiserat hos AL. Visste att ja sett henne nånstans innan när ja träffa henne på 11 första gången men kunde inte placera henne. Men när ja såg henne i träningskläder så gick de upp ett ljus. =)
Onsd 13/6
Hade ledsagning me personalen på fm. Ja å Josefin va i tygboden. Ja hitta ett fint trikåtyg. Sen va vi i sybutiken. Där hitta Josefin ett tyg som ja vatt inne på å köpa innan men avstått. Hon köpte de så nu ska ja sy lite saker till hennes Loke 8mån =) Sen gick vi lite i affärerna å titta. Börja sy ett par byxpr i de nya tyget Josefin köpte. Bra när folk köper tyger till en som man får göra va man vill me =)
Tänkte att ja skulle titta när studenterna sprang ut men va inte säker på var de va nånstans så avstod. Tänkte gå till lilla torg å titta på dem ist. Faster ringde å fråga om ja ville ta en fika å titta på studenterna så de gjorde vi. De va kul å träffa henne bara hon å ja. Leta efter mina klasskompisar från teckenspråket men såg typ ingen.
Hade tänkt gå på sh'bam sen men såg att de va utbytt mot afro denna gången så avstod av en viss anledning.
Torsd 14/6
Va hemma i godan ro och plockade me lite saker när AL ringer å undrar var ja är nånstans. Hade totalt glömt blort att ja skulle vatt hos henne vid 10. Men hon hade inget inbokat vid 11 så ja kom 10.30 ist. Vi bestämde att ja skulle ringa å få en tid hos Ba nu när AL skulle ha semester om ja kände att ja behövde de. De har tele Q nu på 11. Gillar inte de...
Åkte hem till Markaryd sen för att träffa Kristina å titta på studenterna. Hon va nere från norrland å hälsa på =) Va jättekul å träffa henne igen! Ida ringde å undra om ja ville följa me henne å se när studenterna sprang ut å de ville ja. Ja å mamma hade egentligen bestämt att vi bara skulle se när de åkte i sina ekipage men ja ville gärna se utspringet oxå. Tyvärr måste ja erkänna att Sp va bättre på flaket än Nv ;P Träffade Kajsa, min gamla mentor. De va jättekul å se henne! Vi prata en stund. Sen kom Helen oxå. Sen mötte vi upp mamma vid hotellet å titta på när studenterna åkte runt. När vi kom hem åt vi lite å sen skjutsade pappa upp mig till Ljungby. Han körde för att ja hade Sammie me mig å hans korg. Den är lite bökig å ta på bussen...Titta på "De bästa me Buskiskungarna". Messa Fredrika om vi skulle ta en promenad me hundarna. De ville hon. Fast Fredrika hade inte me sin hund. Men Martina va me. När vi gått en runda så gick vi in till mig å sen stanna de till 24. Tyckte de va jättemysigt att ha dem här =)
Idag fred 15/6
Sammie väckte mig vid 5.30. Vi va ute 6.30 å sen va ja pigg. Josefin kom in å fråga om ja ville gå till Lite av varje me Lena för vi skulle ändå hämta min medicin. Ville först inte men sen sa ja ja iaf. Josefin följde oxå me =) Först fika vi på Vildrosen å sen va vi i Lite av varje. Hitta ett spel me teckenspråk. Har sett de där en gång för över 1år sen å hoppades på att hitta de men trodde ju aldrig att de skulle va kvar. Hitta labyrintspelet oxå å ett annat partyspel. Skit samma om ja aldrig spelar de, de kostade bara 10kr st.
När ja kom hem fortsatte ja sy på en body till Loke som ja börja me igår oxå gick ja å Sammie i skogen. Vid 13.30 va ja å fika me Natta på roddys. De va så himla kul å träffa henne igen! Har saknat henne så. Oxå fick ja gosa me lille Noa. Han är helt underbar! Så snäll å go. Natta va inom Bergagatan å hälsa på en runda sen innan hon gick hem. Vid 16 cykla ja iväg för att titta på studentbalen. De va så fina. Träffa Fredrika, Martina och Jennifer och tog lite kort på dem. När ja sto å prata me Martina kom hennes pappa Per fram. Ja jobbade ihop me han på dialysen å tycker jättebra om han så de va kul å se han igen. Fredrika ska höra av sig imån om vi ska ta en promenad me hundarna. Ser fram emot de =)
När ja kom hem så va ja inne hos Lennart å åt jordgubbar. Allt börja bra men sen blev de otäckt...
Va å hämta mitt paket från stoff och stil sen å skicka ett paket till Carolin me lite bebiskläder som ja sytt. Sen gick ja å Sammie en runda. Va helt underbart väder. Vi satt lite i brunnsparken å Sammie rulla sig i gräset å grävde i sanden.
När ja prata me mamma i telefon sa hon nåt som gjorde att en stor klump i magen försvann. Morbror hade fått svar på sin magnetröntgen och den visa att de inte fanns nån mer cancer! =) Nu ska han bara operera bort mer där tumören satt så att även frisk vävnad tas bort bara för att va säker på att allt elakartat försvinner.
Nu ska ja lägga mig. Är jättetrött.
Gonatt alla!
/ Sandra
fredag 15 juni 2012
Student
Upplagd av
Sandra
kl.
23:02
0
kommentarer
Etiketter: Dikter, Hanna, Sytt, Vardagsliv
onsdag 7 september 2011
Dikter
Sen Anna, Putte och Hanna tog livet av sig har jag skrivit en del dikter. Här är nårra av dem.
Hur mycket vi saknar dig kan ej beskrivas med ord
för du var en vän värd mer än allt på denna jord
Du led i tysthet med din inre strid
Nu har din själ fått ro och frid
Våra hjärtan bara gråter och gråter
men finner tröst i att vi en dag ses åter
Sorg och smärta möts
Livets gnista nöts
Man vet inte vart man ska ta vägen
för man kan inte reda ut allt i alla lägen
Har svårt att se en mening med allt som händer
Armarna får fler och fler ränder
Längs kinderna rinner tårar av salt
Vart tog du vägen, du som var mitt allt?
Det gör ont att aldrig få höra ditt skratt mer
Men jag vet att du från Himlen på mig tittar ner
Du dansar bland änglar på en grön sommaräng
Och molnet med guldkant är din stora varma säng
Du tänder stjärnorna åt mig varje natt
så att mörkret inte skrämmer mig ett endaste skvatt
Genom träden flyger vindens sus
Det är ditt nya sätt att berätta om alla dina bus
Åskar det en varm sommardag
är det bara du som säger "se upp ni i Himlen, här är jag!"
Vart tog du vägen min kära vän?
Sist jag såg dig var så längesen
Vet att du var som helt förbytt
när jag fick reda på att du till Himlen flytt
Lilla Hanna sov så gott
och tack för tiden som jag med dig fått
Jag är inte lämnad för att dö
Jag är där vita liljor blir till snö
Där dina tårar blir en flod
och allt ditt tvivel blir mitt mod
Jag lider inte alls nåt mer
utan skrattar och ler
Allt är bra, det lovar jag
och jag är alltid med dig varje dag
/ Sandra
Upplagd av
Sandra
kl.
18:15
0
kommentarer
onsdag 1 juni 2011
1 vecka utan dig
Idag har det gått 1 vecka sen du lämnade oss. Helt ofattbart är det! Samtidigt som det känns som en evighet sen vi sågs sist så känns det ändå som om det var igår M ringde och berättade vad som hänt.
Igår när jag fått min nattmedicin titta ja på klockan. 21.58. 1 vecka sen jag sist såg dig i livet. Jag kan inte och kommer aldrig att förstå. Idag va dödsannonsen i tidningen. Storböla när jag såg den. På nåt sätt känns det som om det är mer bekräftat att han är borta nu när det spritt sig på det viset.
Snälla väck mig ur denna hemska mardröm! Jag gör vad som helst! Säg att ja drömmer, att ja är psykotisk och bara inblillar mig, att hjärnan spelar mig ett fruktansvärt spratt, säg vad som helst, bara det inte är sant att du är död!
Skrev en dikt för att få ut allt kaos..
Hur mycket vi saknar dig kan ej beskrivas med ord
För du var en vän värd mer än allt på denna jord
Du led i tysthet med din inre strid
Nu har din själ fått ro och frid
Våra hjärtan bara gråter och gråter
Men finner tröst i att vi en dag ses åter
Om man bortser från allt detta hemska så har det faktiskt vatt en bra dag. På morronen ordnade Bergagatan, Orbergsgatan å Älgstigen en utflykt till Ingelstads gymnasie. Det var guidad tur bland lantdjuren. De va jättemysigt.
Precis innan vi skulle åka ringde Britt å undra om hon kunde komma å hälsa på. Typiskt att ja skulle iväg mem vi bestämde att vi skulle ses senare på dan. Blev att vi åkte från Ingelstsad tidigare än tänkt så Britt skulle komma redan vid 15. När hon kom så sa hon att hon hade en liten överraskning med sig. De va ingen liten överaskning, de va Jenny! Min underbara älskade Jenny som jag inte vågat ringa till sen i januari för att ja är rädd att störa henne å som ja gråtit över för att ja så gärna ville träffa henne. Vi hade en mycket trevlig stund tillsammans. Åh va ja uppskattar att ni kom å hälsa på mig! <3<3<3
Till er som jobbar på Vårdcentralen Kungshögen: Tack för allt ni gör för mig! Ni är alltid så snälls å hjälpsamma! Tex en dag när ja som vanligt var i konflikt med min demon och kom till er för att bli ihopsydd. Det var ont om tider och eftersom det helst ska sys inom vissa timmar så sa ni att ni skulle följa mig till akuten. Jag totalvägrade eftersom det har vatt mycket krångel där. Har blitt dåligt bemött och illa behandlad osv. Sofie sa att hon kunde följa med mig dit. Jag ville inte och blev väldigt orolig och försökte smita hem. Sofie tog mig i handen och drog med mig bort till akuten. Sa nej nej nej och visade väldigt tydligt att jag verkligen inte ville hela tiden. Påväg dit träffade vi på Emma som ja träffat på HIA. När vi kom dit sa Sofie till personalen att vi kommit.
Usk: Ok, hon kan sitta i väntrummet så ska vi hjälpa henne
Sofie: Nä det går inte för då går hon härifrån
Samtidigt som hon säger det ser jag vem som står bakom usk. Det är den där iskalla och fruktansvärt elaka och nedvärderande människan (Maria) som verkligen får en att känna att man bara är till besvär och är mindre värd än en näve vetegryn. Henne har jag träffat innan och det var ingen trevlig upplevelse. Får panik och bara säger nej nej nej nej nej nej.
Maria: Men vi har inte tid att sitta med henne!!!!
Jag: Nej nej nej jag vill inte jag vill bara hem!!!!
Sofie: Men snälla stanna för min skull. Jag sitter med dig och väntar.
Jag: Nej nej nej nej nej jag vill inte jag vill gå hem!
Sofie: Men jag sitter med dig och väntar, det är verkligen viktigt att de lagar armen ordentligt!
Jag: Nej! Ja vill hem!!! säger jag och går därifrån i panik.
Maria: Ja, men det är ett val du gör!
Jag: Ja och ja väljer att gå hem!
Maria: Ja, då får du göra det då!!!
Jag springer ut från akuten och Sofie springer efter helt kokande arg på usk. Hon får stopp på mig i trappan samtidigt som Emma från HIA kommer gåendes. Hon undrar vad de är som händer och varför ja är så lessen. Sa att ja inte vill till akuten för att de är elaka och för att de ändå inte vill att ja ska va där för de inte tycker om mig där.
Emma: Nä men Sandra så är de nog inte
Jag: Jo hon vill inte att ja ska va där hon sa att ja fick gå hem så de ska ja göra
Emma titta menande på Sofie som nickar bekräftande att usk verkligen sa så.
Sofie: Men Sandra vi går in dit igen. Ja sitter med dig och väntar.
Jag: Nej ja vill inte ja vill gå hem! Hon är dum å vill ändå inte att ja ska va där!
Sofie: Men du måste få din arm lagad. Idag va de värre än vanligt så de är viktigt att de blir vidgjort.
Jag: Nej ja vill inte ja vill hem! säger ja storgråtandes
Sofie: Men om vi går in där så vinner du, om du inte gör det så vinner ju hon å de ska hon inte få göra!
Emma: Snälla Sandra, för vår skull
Jag: Nej ja ska hem
Sofie fråga Emma om hon fick låna hennes telefon å ringa till Sländan ist. Samtalet tog lång tid men jag fick en tid på Sländan 15.30. Sofie sa att ja skulle följa med henne tebax till Kungshögen. Fick komma in på ett rum å få armen omlagd sålänge. Personalen på Kungshögen undra om ja redan fått armen sydd.
Sofie: Nä de har hon inte. Personalen där är inte trevliga asså! De är riktigt tuffa å stenhårda där, jätteotrevliga!
Usk: Ta de med deras avdelningschef!
Sofie: Ja de ska ja göra för så säger man inte!
Sen skulle ja komma tebax kl 15 oxå skulle Sofie följa med mig upp till Sländan.
Kl 15 va ja på Kungshögen igen. Sofie gick med mig upp. Jag va väldigt orolig och ville inte va ensam. Hon berättade att hon förstod att jag inte ville till akuten och att hon verkligen blev riktigt riktigt kokande arg när Maria sa så. Hon sa oxå att de är många som är otrevliga där, även mot dem när de ringer och har en patient som behöver komma dit. Hon satt å vänta med mig ett bra tag. Vi tittade på bilder på mig å Sammie i min mobil. Sen när hon va tvungen att gå hämta hon en annan ssk som satt me mig hela tiden. Hon va me å sydde oxå. Läkaren, Sergej, tror ja han hette, var nog inte så van vid självskadepatienter.
Serjgej: Vill du ha bedövning?
Jag: Nä, de behövs inte, meningen med att skada sig är att det ska göra ont...
S: Men vill du ha bedövning?
J: Nä de behövs inte
S: Men du får bestämma
J: Men ja säger ju att de inte behövs!
S: Ok, du får bedövning
Av nån anledning så brukar ja alltid ligga å titta när de syr. Har iaf huvet åt de hållet där de syr. Vet inte riktigt varför men kanske för att de känns konstigt att titta åt andra hållet när man pratar med de som står på andra sidan.
S: Du får titta åt andra hållet. (bort från den sidan där de skulle sy)
J: Varför då?
S: För att de är otäckt här
J: Va?! Ja bryr mig inte. Är rätt van...
S: Men de är mycket blod å så
J: Jo men de va meningen att de skulle va de
S: Men du får titta åt andra hållet
J: Men varför!?
S: För att de är otäckt
J: Ja har inte ont av det
S: Tycker du de är häftigt?
J: Nä, men ja har inte ont av det. Har gjort såhär ett x antal gånger så ja är van...
S: Men du får titta åt andra hållet för du får inte andas på den sterila duken...
Jovisst tänkte ja...Kom me nån bättre bortförklaring...1: Du å ssk andas på den, 2: Ja har aldrig innan behövt titta bort för den sakens skull...
Efter en stund...
S: Detta borde en AT å ST-läkare se. Nästa gång du kommer kan du väl säg att du vill ha en AT el ST-läkare som syr dig. De är nyttigt för dem att se sånt här.
Va?! Va mena han me de?! Va min första tanke. Han utgick ifrån att detta inte va sista gången...
Tack tack tack tack tack snälla Sofie!!!!
Blandar ihop dagarna men en månd när jag va på vc så va ja rätt förvirrad. När ja gick ut från vc mötte ja Anki, en ssk som jobbat på avd 5 och som ja har hatt som ssk när ja vatt inlagd där. Numera jobbar hon på vc Sländan. Hon blev glad å fråga hur de va me mig. Hon märkte att ja va lite virrig och erbjöd sig att köra hem mig. Sa att de inte behövdes men hon gjorde de iaf. Uppskattar det. Tack snälla Anki!!! Hon sa att hon gärna kommer på kaffe nån dag. De är hon varmt välkommen på =)
/ Sandra
Upplagd av
Sandra
kl.
17:44
0
kommentarer
Etiketter: Dikter, Minnen, Självkänsla, Självskadebeteende, Vardagsliv