Trasselröra

Allt är kaos å rörigt. Håller inte reda på nånting. Speciellt inte på migsjälv. Är totalförvirrad, fattar ingenting och undrar vem jag egentligen är. Har vatt turbulent de senaste veckorna. Mycket hit å ditfläng och rädsla.

För 8år sen, när jag var 14, var jag i en liknande sits som jag är i nu. Fast det var mer tvärt om. Då var jag spinkig med lite ränder. Nu är jag randig med kräksjukan. Jag läste en bok då. Jag gömde den, läste den i hemlighet. Jag kände igen mig även fast det var saker jag inte förstod. Det var därför jag läste den i hemlighet. Jag hittade boken igen för ett tag sen. Började läsa den igen häromdan. Jag känner fortfarande igen mig mycket fast på ett annat sätt. Nu är jag som flickan, tyst och randig. Flickan har väldigt mycket fantasi. Fattar inte vad hon får allt ifrån. El är det jag som har tam fantasi? Jag vet att jag är seg i tankarna, har ofta idétorka.
Ibland låser sig allt. Blir bara tyst tyst tyst. Precis som flickan.

Medpatient G satt och tittade på mina armar en morron.
G: Du gör många sånna här mönster...
Mönster...Fick bita mig i kinden för att inte börja skratta.

Vad gör man när man ligger på en brits och anstränger sig till det yttersta för att röra sig el ge ett minsta tecken på att man är vid medvetande men upptäcker att det är omöjligt? Det enda man kan är att höra omgivningen. Vad gör man när man ligger där och hör vissa säga att man är en stor bluff, att man bara är sjuk i huvet och bara vill ha uppmärksamhet? Vad gör man när man hör vissa säga att ingen behöver bry sig särskilt mycket om en för att man är en bluff och att de gott kan smärtstimulera en ordentligt för att det gott kan göra lite ont på en när man är en bluff? Vad gör man när man ligger där på britsen och allt man vill är att skrika att man hör dem men inte kan det? Vad gör man när man säger till sig själv att röra sig, få fram nåt litet pip el nåt annat som får dem att förstå att man hör dem men när hjärnan inte tar emot signalerna så man bara ligger tyst och still?
Jag har ofta tänkt att jag skulle ha en lapp i plånboken vid mitt körkort där det stod "Jag hör er ibland. Era elaka ord och kommentarer gör att jag får självmords och självskadetankar."
Jag har redan en liten folder där det står att jag har sekundär binjurebarkssvikt och vad det innebär.
Varför är det så svårt för vissa att fatta? Varför fattar ingen att jag inte skadar mig för att få uppmärksamhet? Varför säger vissa "du får väl inte ut lika mycket av det nu när du inte är bland andra och får uppmärksamhet?" Sånna kommentarer får mig bara att vilja skada mig ännu mer bara för att visa att jag inte alls gör det för att få uppmärksamhet.

Ibland bara bestämmer jag mig för att vara tyst tyst tyst. Då kan man inte bli missförstådd.

Mög mög mög! För 30 sekunder sen hittade mamma min hemlighet. Vad ska jag nu ha?! Det var min trygghet! Åh!!!! Måste till Ljungby. Ska dit den 22 men det är långt dit. Måste slänga bort en del. Åh jäkla reaktion! ÅH!!!!!!

Senare...
Mamma kom precis hem från affären och sa att hon var jättebesviken. "Vad har jag nu gjort?" svarade jag automatiskt. Det bara kommer av sig självt lixom. Jag frågar alltid det, för att säkert veta. Men jag hade inte gjort nåt. Mamma beställde en ring för typ 2mån och hon hade fått veta nu att de inte gör den i hennes storlek. Tycker att de kunde kläckt ur sig det lite tidigare!

Ute på promenad. Ser nån stor växt på håll. Kommer närmare och ser att det är en björnloka. Den är runt 2m hög och har tjock stjälk. Plötsligt får jag bara sån himla lust att plocka den för man får brännskadeliknande symtom av den.

Igår när jag åkte hem från Växjö kom jag att tänka på hur mycket jag avskyr vägen mellan Markaryd och Växjö. Lång, seg och förjordat tråkig. Jag mådde illa och hade ont i huvet av järninfusionen som vanligt.


Vart kommer alla dumma tankar ifrån?

/ Sandra

Sol vind och vatten

Nu var det ett rätt bra tag sen ja skrev här. Ska uppdatera men har inte blitt av. Har kännt mig så nere nu ett bra tag, inget har känts kul el meningsfullt. Allt har bara vatt motigt. Har blitt mycket sämre sen Anders satte ut två av mina mediciner. Har sån jäkla abstinens av benzo så de är helt sjukt! Går snart upp i atomer...

Ja å mamma har vatt i stugan sen i fredes fast är hemma nu. Har vatt helt underbart väder! Sol, klarblå himmel och varmt. Har legat å chillat i hängmattan och lyssnat på havet och känt doften av nyponrosor. Helt underbart!

/ Sandra

Anna

Idag har vatt en rätt bra dag. Kändes jobbigt att ja vakna vid 5.30 eftersom att det kändes som om dagen aldrig skulle ta slut + ja sovit jättedåligt de senaste nätterna. Läste lite och lyckades somna om igen så hann sova lite innan frukost som jag bestämt att jag skulle äta idag. Efter det låg jag i sängen och tittade på Emil och griseknoen =) Mysigt. När jag sett den klar så satt jag och målade med mina promarkers i flera timmar. E kom tillbaks från sin perm. Har saknat henne.

Blev rädd. Andnöden gick inte över. Sen var det min tur oxå. Men ja har ju medicin mot det. Sen kom läkaren så jag lämnade över sålänge. Tänkte fortsätta efteråt. Men det gick inte. Det knöt sig direkt. Fick gå upp till PIVA och andas i deras ailos. Den är mycket bättre än den här. Träffa Roselie =) Fråga om Anna jobba och de gjorde hon. Fast vi va tvungna att gå ner på 24 igen när jag inhalerat klart så ja kunde inte träffa henne. Ja bad Ted att ringa upp å höra om hon hade tid att komma ner men hon va ute med en patient och skulle ringa när hon kom tebax.
Medan jag väntade kom Eva in på mitt rum. Visa henne det ja målat oxå satt vi och prata lite. Sen kom Ted in och sa att Anna skulle komma ner om 5 min! Blev så himla glad när hon kom in på mitt rum! Denna människa är för underbar, ja bara älskar henne! Vi satt och prata lite. Hon sa att hon tyckte det var kul att se mig så glad =)Var så längesen vi sågs. Har inte sett henne sen innan vi var i Trysil.

♥ Älskade Anna förgyllde min dag ♥

/ Sandra

Slötråkigt

Idag är första dan på väldigt länge allt inte känts så motigt. Innan har jag velat göra saker men klarat av att göra det i typ 5 sekunder innan jag gett upp. Inget har känts kul, bara jobbigt. Men det känns som det aldrig kommer att bli måndag så jag kan få komma hem på permis igen. Känns jobbigt att det är hela dan imån oxå.

E skulle kommit tebax från sin kompis hon vatt hos sen i onsdes idag egentligen men de försov sig så hon missa tåget. Blev inte förvånad =P

/ Sandra

Efterlängtad permission!

Äntligen blev det idag så jag kunde få komma hem på permis! Har längtat så efter det! Vaknade vid 7 och gjorde mig klar. När jag skulle låsa ut mina plånböcker och nycklar var nyckeln till värdeskåpen borta. I sista sekund hitta de reservnyckeln som tur var. Sen var det bara det att vi skulle ha me oss värsta tjurtanten till Ljungby. Tom chaffisen tyckte att hon var en tjurtant! Hon gnällde på ALLT och var SÅ omständlig! Kom hem 30 min senare än beräknat bara för det *grr*. Men det var helt underbart att få komma hem! Hade räknat timmar mot slutet. Sammie blev jätteglad när jag kom. Han sprang rundor med sina gosedjur och busade i korgen.

Mamma hade lagat jättegod laxfilé och pappa var hemma på middagen och åt med oss. Alle var ledig från skolan iom klämdan. Efter vi ätit körde jag och pappa och köpte födelsedagspresent till mamma. När vi kom tillbaks var det dags för han att åka till jobbet igen. Alle skulle klippa sig och det blev brått mot slutet så vi hann inte säg hejdå. Tur att det inte är så långt till nästa perm.
Taxin tillbax var bokad till kl 14 och innan jag åkte iväg så drack jag en kopp chaite. Mums!

Typiskt nog kom taxin lite tidigare än bestämt men men. Slumpen gjorde att jag delade taxi med Kerstin till Ljungby. Hon skulle in och byta lite slangar. Fatta först inte vem det var som hälsa på mig så glatt i taxin men sen gick det sakta upp för mig att det nog var Kerstin. Var kul å träffa henne iaf! Hon är en av de tappraste människor jag vet! Så sjuk men ändå så positiv till allt. ”Vi kanske ses igen” sa hon innan chaffisen körde upp henne till avd. Kanske..Usch Kerstin säg inte så. Det hemska är att det är den grymma verkligheten.

På kvällen tittade jag på Så ska det låta. Pratade med Susanne i telefon. Längtade efter att få gå och lägga mig men när det äntligen var dags kunde jag inte somna. Det gick bara inte. Tycker det är så obehagligt. Hade sån ångest, var uppe hos personalen i två omgångar och tillslut vid typ 2-tiden lyckades jag somna.

/ Sandra

Mysig dröm

Inatt drömde jag att jag var på SHEDO-träff. Hade en liten bebis också! En liten flicka. Hon var så liten så liten. Hon orkade bara dricka en liten droppe från nappflaskan innan hon var mätt. Mysigaste drömmen asså! Kände sån kärlek till henne. Undrar om det är modersinstinkten som gör sitt. Vi pratade om det häromdan bara att alla flickor, iaf de flesta, har en dröm om att få barn.
Ikväll har Eva vatt och hälsat på mig. Hon var hos mig i 2h och vi hade jättemysigt som vanligt.
Det har vatt ett himla krabb med mina Serviceresor till imån. Personalen sa att jag skulle boka själv men de på Serviceresor sa att jag inte fick det för att sjukhuset måste intyga att jag får åka hem. Sen var det nåt om att de inte körde färdtjänst till Markaryd och att det inte var som vanligt att jag betalade 100kr för resan. De sa att eftersom jag skulle på permission så var avd tvungna att betala resan och det skulle kosta 1500kr enkel resa! Snacka om SJUK resa! Tänk om jag inte får åka på fler permissioner nu bara för att det är så dyrt =/ Tur iaf att jag inte skulle betala resorna…

/ Sandra

Familjmys

Idag har mamma pappa och Sammie vatt här! Vi började med att gå runt Trummeln. Första biten spöregnade det men sen blev det fint. Efter vi gått så fikade vi i cafeterian och sen va vi uppe på avd ett tag och pratade. Kändes så himla mysigt att de va och hälsa på! Har längtat så efter dem! Sammie blev jätteglad när han såg mig =)
De hade med sig lite frukt och godis och Thomas Sabobroschyrerna. När de åkt så längtade jag redan efter dem. Längtade tills fred när jag skulle få komma hem på permis. Tur att Maria jobba ikväll. Hon är så himla mysig, tycker så mycket om henne! Hon tyckte Det fanns mycket fina saker från Thomas Sabo så på kvällen satt vi och tittade i broschyrerna och på nätet.

Idag började substitutionen med Sorbril ist för Xanor. Har kännts OK än så länge men får se hur det blir sen.

/ Sandra